Är inte vad riksbanken erbjuder de svenska bankerna i praktiken en checkkredit? Bankerna kan låna för att finansiera sin löpande verksamhet. D.vs utlåningen till hushåll och företag.
De 150 miljarder som de svenska skattebetalarna nu lånar upp och ut till bankerna får i alla fall mig att undra hur skadade/beroende de svenska bankerna är av den internationella kreditmarknaden. Och hur skadade de är i sin internationella verksamhet. Vilket tydligen inte bara gäller Swedbank om man ska tro vad DI’s källa nedan mumlar om.
I det sammanhanget hade varit intressant att veta hur kopplade de svenska bankerna är till derivatmarknader som CDS, Credit-default swaps market en försäkringsmarknad som tydligen växt till 45 triljoner dollar från 900 miljarder 2001. Ett handlade med kreditrisker som vad jag förstått är helt oreglerad. Och ett sätt att trycka pengar eftersom det kan användas utan reella tillgångar eller kreditförluster?
Mer om kreditkrisen i media:
DN, DN2, SVD1, SVD2, AB, VA, VA2
Credit default swap – Wikipedia, the free encyclopedia
A credit default swap (CDS) is a credit derivative contract between two counterparties, whereby the ”buyer” or ”fixed rate payer” pays periodic payments to the ”seller” or ”floating rate payer” in exchange for the right to a payoff if there is a default[1] or ”credit event” in respect of a third party or ”reference entity”.
If a credit event occurs, the typical contract either settles by delivery by the buyer to the seller of a (usually defaulted) debt obligation of the reference entity against a payment by the seller of the par value (”physical settlement”) or the seller pays the buyer the difference between the par value and the market price of a specified debt obligation, typically determined in an auction (”cash settlement”).
A credit default swap resembles an insurance policy, as it can be used by a debt holder to hedge, or insure against a default under the debt instrument. However, because there is no requirement to actually hold any asset or suffer a loss, a credit default swap can also be used for speculative purposes and is not generally considered insurance for regulatory purposes.
di.se – Så skyddade Ingves storbankerna
Nu hävdar källor till DI att agerandet i samråd med Riksgälden i torsdags, då statsskuldsväxlar för 150 miljarder kronor emitterades, i själva verket är en förtäckt intervention för att underlätta bankernas kortfristiga finansiering.
”Utåt vill man sköta detta som om bankerna klarar krisen utan att Riksbanken intervenerar. Detta för att behålla förtroendet internationellt sett. Men i själva verket är skillnaden mot de interventioner som ECB gjort väldigt fin”, säger en av källorna med inblick i bankvärlden.
[…]
På eftermiddagen annonserade Riksgälden en jätteemission på maximalt 150 miljarder kronor för att lösa situationen. Detta trots att svenska staten i dagsläget inte har något upplåningsbehov.
Det som det talades mindre högt om är att banker kan låna pengar ur det som Riksgälden lånat upp på marknaden, mot sina bolånepapper som säkerhet.
”Den här typen av utlåning som annonserats är extraordinärt stor och till förmånliga villkor. Det är ett mycket begåvat och finstämt sätt att lösa ett problem. Väldigt skickligt agerat av Riksgälden och Riksbanken”, säger källan.
”Villkoren för lån mot bolånepapper är mycket bättre än vanligt. Dels är lånetiden 30 dagar, mot normalt ett par dagar annars hos Riksbanken. Dels är priserna lägre, cirka 10 punkter över reporäntan. Detta är cirka 35 punkter billigare än vad man kan låna till på marknaden – om man nu får tag i pengar.”
På detta sätt kan Riksbanken lösa den press på likviditeten som finns, utan att behöva göra en direkt intervention. Samtidigt garanteras handel med bolåneobligationer.
”Alla vet att de nu alltid kan belåna dem hos Riksbanken.”Mattias Persson, chef för Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet, förnekar dock att emissionen av växlar, och de nya lånemöjligheterna mot bolånepapper, skulle ha något med varandra att göra.
Emissionen av statsskuldsväxlar sker i poster om 25 miljarder kronor. Den första, som skedde i fredags, övertecknades. Den andra emissionen görs i dag, tisdag.
I söndags höll dessutom Riksbanken ett extramöte med bland andra riksbankschefen Stefan Ingves och vice riksbankschef Lars Nyberg.
Mattias Persson bekräftar mötet, men försöker tona ned dramatiken.
”Vi träffas kontinuerligt för att diskutera utvecklingen på de globala finansmarknaderna.”
Men det är inte så ofta ni träffas på söndagar?
”Nu har det hänt mycket på finansmarknaderna. Vi tittar på det som har hänt i USA och hur det påverkar de svenska instituten”, säger Mattias Persson.Närvarande var, enligt uppgift till DI, även Anders Borg, som i egenskap av finansminster får vara med på möten hos den oberoende riksbanken om det gäller den finansiella stabiliteten.
Efter mötet gick, enligt DI:s källor, en vädjan ut till bankerna om att de ska låna via den nya möjligheten, med sina bolåneobligationer som säkerhet, och att de ska ”ställa upp för kollektivet”.
Alla ska låna för att de som ligger sämre till – i första hand Swedbank, men kanske även en annan storbank – inte ska pekas ut eller till och med försättas i knipa. Man vill till varje pris undvika ökad press på Swedbank.
”Vi har inte fört några diskussioner med bankerna om att de måste ta lånen. Det är ett beslut som bankerna måste komma fram till själva”, säger Mattias Persson.Därtill planeras flera åtgärder för att lätta på den akuta krisen. I går, måndag, togs begränsningen att panter i egna obligationer inte får överstiga 25 procent av totala panter bort, när det gäller affärer över dagen. Andelen egna eller närstående instituts säkerställda obligationer får utgöra 75 procent av panterna.