Som även den borgerliga tidningen GP skriver nedan, tanken om a-kassan som en trygghet vid arbetslöshet gäller idag inte för 1 miljon 322 956 svenskar mellan 16-64. Där 32 av de inskrivna arbetslösa inte medlemmar i någon a-kassan. Det GP inte skriver är förstås att 500000 av dess tillkom under den moderatledda alliansregeringen.
…enligt Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) saknade i januari 29 procent eller 1 322 956 personer i åldersgruppen 16-64 år a-kassa. Heltidsstuderande räknades inte med. Och enligt Arbetsförmedlingen är 32 procent av de arbetslösa inte medlemmar i någon a-kassa. Uppfyller dessa oförsäkrade vissa villkor har de som arbetslösa ändå rätt till en grundersättning om 320 kronor i 300 dagar vid arbetslöshet. Men därutöver bjuds endast socialbidrag.
Det är också värt att trycka på. Var tredje arbetslös lever idag på mindre än existensminimum. I bästa fall är det grundvillkoren i a-kassan vilket är 7040kr före skatt. Alternativt är socialbidrag om man inte kvalificerar till de skärpta reglerna för a-kassan. Och som TCO visar i en rapport får även höginkomsttagare ut runt 40% av den tidigare lönen om det inte har en egen inkomstbortfallsförsäkring.
Det handlar med andra ord om ett grundtrygghetssystem, där en del tvingas gå från försäkring till bidrag. Därför borde den arbetslinje som ligger bakom detta om inte annat döpat till från försäkring till bidrag.
Men situationen är värre än så enligt TCO, som räknar med att några a-kassor kommer att försvinna helt under 2010. Detta då de genom hög arbetsllöshet och hög avgift dränerats på betalande medlemmar som flyr till billigare kassor.
Något man kan undra över är vad finns LO i kampen om ett socialförsäkringssystem för alla?
Värt att läsa är TCO-rapporten
8 Myter om A-Kassan
Mer om a-kassan:
Därför säger TCO nej till lönesänkningar, Åtta myter om a-kassan, Myter och faktafel om socialförsäkringarna, Media förstärker jobbsökningsmyterna. Apropå myter och verklighet
Krönika 16/3: Släpp inte taget om a-kassan – Ledare – Göteborgs-Posten
Som amen i kyrkan, så slutar varje debatt om a-kassan förr eller senare med 80 procent. Hur länge skall den som blir arbetslös ha 80 procent av inkomsten i ersättning? Debatten får därmed något invant, närmast rituellt över sig. Men sanningen att säga är 80 procent en chimär.
För det första är a-kasseersättningen 80 procent av ett beräkningsunderlag som är lägre än den senaste månadslönen.
För det andra är ersättningsnivån 80 procent bara upp till inkomsttaket. Ett tak som de allra flesta passerat. Den som tjänar 18 700 kronor i månaden får högsta dagersättning, 680 kronor per dag. Den som tjänar mer får alltså mindre än 80 procent i a-kassa.
Och eftersom inkomsttaket inte höjts sedan den 1 juli 2001, medan lönerna stigit kraftigt, är det i dag bara var fjärde löntagare som får 80 procent i a-kassa. En vanlig ersättningsnivå är under 60 procent, vilket torde ha överraskat en del.
Denna smygande försämring av a-kassan är betydligt allvarligare än att den som är arbetslös i mer än 200 dagar får nöja sig med 70 procent – av beräkningsunderlaget. Detta är det första av a-kassans två huvudproblem. Det andra problemet är att så många inte har någon a-kassa alls.
