Det är intressant hur humanism, folkrätt och mänskliga kommit att bli drivande nu även i svensk utrikespolitik. Utan hänsyn till nationella intressen. Utrikespolitik har ju traditionellt annars mest handlar om nationers egenintresse.
Även i dagens omröstning följer dock Sverige USA och det amerikanska representanthusets utrikesutskott som efter kraftig lobbying röstade igenom en icke bindande resolution om erkände morden och fördrivningen av armenier under första världskriget som folkmord. Med skillnaden att den amerikanska inte gick vidare till hela representanthuset.
Sen får dock vara bra naiv för att inte se det politiska spelet bakom omröstningarna. Sverige tar nu ställning i en pågående konflikt.
För svensk del innebär erkännandet av dödandet av armenier och andra folk för snart 100år sedan som folkmord att svensk riksdag gör en symboliskt omröstning i en fråga som konkret kommer att påverka chanserna till försoning och inte minst fred och stabilitet i regionen runt Turkiet negativt misstänker jag.
Vad som var tanken med dagens omröstning från socialdemokraterna och de rödgröna vet jag inte. Frågan är dock om den hjälpte i dagens konflikt mellan armenier och turkar. För syftet var väl inte att skifta svensk och europeisk utrikespolitik mot Turkiet i en negativ riktning?
I sak håller jag faktiskt med Carl Bildt i Newsmill nedan. Förutom att det faktiskt är en politisering av historien, något som de borgerliga i andra sammanhang inte har något emot, öppnar det ju för att utnämna onda eller goda i andra sammanhang.
Normaliseringen mellan Armenien och Turkiet – med den överenskommelse som undertecknades I slutet av förra året – är av stor historisk betydelse. I den ingår bl a en överenskommelse om en historikerkommission som fritt skall söka sanningen om det hemska som hände 1915 och åren däromkring och på det sättet bidra till den långsiktiga försoningen mellan nationerna.
Men detta avtal är attackeras nu hårt av nationalister på både den turkiska och den armeniska sidan.
I det senare fallet handlar det inte minst om den stora armenska diaspora som finns I stora delar av världen, och som till stora delar har svårt att acceptera den normaliserings- och försoningsprocess som nu inletts av den armenska statsledningen. I Turkiet handlar det om en allians av hårdföra nationalister – en del av dem I socialdemokratisk dräkt.
För dem bägge är en politisering av folkmordsfrågan viktig. Bägge vill underminera den försoningsprocess som nu inletts, och voteringar i utländska parlament spelar dem självfallet direkt i händerna.
Jag säger inte att detta är den avsikt som driver bland annat alla de socialdemokrater som I denna fråga detta år kommer att rösta annorlunda än vad de gjorde förra året – men jag är dessvärre övertygad om att det är detta som kommer att bli resultatet om de skulle segra.
Och jag döljer inte att jag är oroad för en situation där vi med detta öppnar för att fatta riksdagsbeslut om komplicerade historiska skeenden också I andra delar av världen och de konsekvenser detta kan få för våra möjligheter att fortsatt verka för fred och försoning.
Till detta skall också läggas en viss oro för att föra in gamla konflikter rätt in I vårt svenska samhälle. Jag oroas av tonläget mellan organisationer I Sverige som företräder olika nationaliteter som under årens lopp kommit till och blivit viktiga delar av vårt samhälle
Finns det någon moral, svart eller vita aktörer eller onda och goda i utrikes och säkerhetspolitiska sammanhang. Ska utrikespolitik föras på ett moraliska högre plan eller fokuseras på konkreta resultat efter de värderingar man har. Handlar diplomati om att den ena parten ska förklaras ond och den andra god? Eller hitta en lösning som alla kan leva med.
Vad vann världen eller kampen för mänskliga rättigheter med dagens omröstning?
Men jag ser framemot när svensk riksdag nu kommer att ta ställning i världens övriga historiska och pågående konflikter.
Israel – Palestina nästa?
Vad betyder det här för relationen mellan Sverige och Turkiet?
– Politiskt innebär det att regeringen hamnar i ett besvärligt läge gentemot Turkiet. Inom en snar framtid väntas Turkiets premiärminister besöka Sverige med en stor delegation. Det kommer bli en fnurra på tråden.
Vilka reaktioner kan man förvänta sig från Turkiet?
– När utrikesutskottet i USA röstade igenom en liknande resolution reagerade Turkiet kraftigt och kallade hem sin ambassadör. Där var det bara utrikesutskottet, nu är det riksdagen. Det är svårt att säga vad, men det kommer att komma någon form av diplomatisk protest.
Vad betyder det att riksdagen erkänt folkmordet men inte regeringen?
– Tidigare blev Socialdemokraternas partiledning överkörd av sin kongress i den här frågan. Nu blir även regeringen överkörd av riksdagen. Det är anmärkningsvärt. Men så länge regeringen inte antar detta får det inte samma effekt.
Hur ser det ut i andra länder?
– Drygt 20 länder och även 40 delstater i USA har röstat i genom det här. Det här väcker även frågan huruvida det är parlament eller historiker som ska avgöra liknande fall.
”Regeringen hamnar i ett besvärligt läge” | Inrikes | SvD
Media:
Dilsa Demirbag-Sten Turkiet; Turkiet: Historien går inte att rösta om, Tragiskt att Carl Bildt fått de borgerliga partierna att vägra erkänna folkmordet (Alice Åström), Martin Mobergs blogg, Jonas Sjöstedt, Linander tycker!,
Bloggat:
Dramatik i gummistämpelparlamentet, Jihad-jane: En desperat hemmafru på , Riksdagen informerar, Sveriges Riksdag erkänner Folkmordet , Ottomanska folkmord, Är det viktigt för dagens politiker att , Riksdagen erkände folkmord, Folkmordet på Sverige, Rätt, rättare, rättast?, Det kom lite sent…men, Sveriges riksdag erkänner folkmord 1915, Armeniernas historia i Turkiet, Riksdagen har äntligen erkänt folkmordet , Liberati, Mathias Sundin, Badlands Hyena, Liberati och Mikael Wendt bloggar,
