Två rubriker från dagens sverige som visar på en verklighet som många inte vill se. En fortsatt ökning av konsumtion och köpfest för en del – för andra en miserabel tillvaro som utfattiga bidragstagare.
Det handlar om ett sverige som går i sär i två olika verkligheter – 2/3 dels sverige är här. Till det kommer en medveten politik förd av den moderata alliansregeringen vars arbetslinjen har blivit en socialbidragslinje tack vare utförsäkringar från socialförsäkringssystemen utan att några jobb för de utförsäkrade finns.
Samma socialförsäkringar som fortsätter att generera mångmiljardöverskott till direkt till statskassan. Överskott som använts till skattesänkningar främst gynnande de som redan har bland medel och höginkomsttagarna.
Är det detta sverige majoriteten vill ha?
Att sedan kommunerna är uruselt förbereda på att hantera den ständigt ökande kön av bidragstagare är en annan sak.
di.se – Köpfesten överraskar alla
Den allt mörkare framtidstro som har visat sig i de senaste husållsmätningarna från Konjunkturinstitutet (KI) var som bortblåst när konsumenterna klev fram till butikernas kassadiskar i september.
”Inkomster och förmögenheter ser ut att utvecklas bra framöver och har utvecklats bra hittills i år. Till det kan man lägga betydligt lägre boräntor de senaste månadrena och att huspriserna har vänt upp.”
Så förklarar Andreas Johansson, senioranalytiker på Nordea, det oväntade köplyftet.
Detaljhandelns försäljning växte med hela 4,6 procent i september jämfört med ett år tidigare, enligt Statistiska centralbyrån.
Det var ordentligt starkare än analytikernas förväntningar. De hade i snitt spått 2,5 procent, kalenderkorrigerat och i fasta priser.
Även mot slutet av året och under början av 2013 kommer starka plånböcker att hålla stånd mot de dystrare signalerna om sämre tider, bedömer Andreas Johansson.
”Vi ser förvisso framför oss en försvagning på arbetsmarknaden, men det är ingen dramatik. Då är vår bild att inkomst- och förmögenhetsutveckling kommer att väga emot och att hushållens konsumtion kommer att vara det som håller uppe tillväxten i svensk ekonomi”, säger han.
Allt fler behöver långvarigt ekonomiskt bistånd
Andelen personer som långa perioder inte klarar sin försörjning har ökat. Majoriteten av dem som söker ekonomiskt bistånd gör det på grund av arbetslöshet och sjukdom. Trots det saknas i hög utsträckning formaliserade rutiner för samarbete mellan kommuner och Arbetsförmedlingen, Kronofogdemyndigheten, hälso- och sjukvården och Försäkringskassan.
– För sjuka som står utanför Försäkringskassans system med sjukpenning och sjukersättning är det mycket viktigt att hälso- och sjukvården samverkar med socialtjänsten kring bedömning av arbetsförmåga och behov av rehabiliteringsinsatser. I värsta fall kan konsekvensen annars bli att dessa personer behöver söka försörjningsstöd fram till ålderpensionen, säger Socialstyrelsens utredare Anette Agenmark.
Socialstyrelsens Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2012 visar att människor som har tappat fotfästet på arbetsmarknaden riskerar att gå miste om stöd, hjälp och insatser från samhället på grund av otillräcklig samverkan och otydligheter i ansvarsfördelningen mellan myndigheter.
– För att dessa personer ska nå självförsörjning är det viktigt med en helhetssyn. Det är också en fråga om rättvisa och rättssäkerhet. Aktuella och formaliserade rutiner för hur samarbetet ska genomföras minskar risken för godtycke. Kvaliteten på hjälpen till den som behöver ekonomiskt bistånd blir mindre beroende av eldsjälar och tillfälliga projekt, därför är det olyckligt att formaliserad samverkan sker i så låg utsträckning, säger Anette Agenmark.
Rutiner saknas ofta
Endast i var femte kommun finns formaliserade rutiner för hur samarbetet med Arbetsförmedlingen ska ske i fråga om försörjningsstöd, för Försäkringskassan gäller drygt var tionde kommun. I nära vart tredje län, bland annat Uppsala, Kronobergs, Gotlands, Blekinge, Halland, Jämtland och Norrbottens län, saknas helt formaliserade rutiner för samarbete med primärvården och öppenpsykiatrin. Bara storstadslänen och Västmanlands län har formaliserat samarbete med Kronofogdemyndigheten för att förebygga och förhindra vräkningar.
Under 2012 kan Socialstyrelsen också konstatera en ökning på nära tre procentenheter för andelen biståndsmottagare som är beroende av långvarigt ekonomiskt bistånd respektive mycket långvarigt ekonomiskt bistånd.
