Claeskrantz.com

Författare: Claes

  • Adobe släpper ytterligare säkerhetsuppdateringar för Flash

    Om du inte redan gjort det är det hög tid kolla av din dator och se till alla Flash, Acrobat Reader och inte minst Oracles Java version är uppdaterad och har senast versionen av alla programmen. 

    Adobe släpper ännu en panikuppdatering – IDG.se

    Adobe släppte i går ännu en säkerhetsuppdatering för Flash som täpper till tre allvarliga säkerhetshål i Flash. Det är andra gången denna månad och fjärde gången i år företaget släpper en panikuppdatering för Flash.

    De senaste säkerhetshålen utnyttjas redan aktivt enligt Adobe med attacker mot framförallt Firefox. Genom att lura användare att klicka på en länk som går till en skadlig Flash-fil kan hackare ta kontroll över användarens datorer.

    – Adobe är medvetet om aktiva attacker mot dessa säkerhetshål. Vissa attacker riktar sig specifikt mot användare som kör Firefox, skriver Adobe i en säkerhetsbulletin.

    Adobe har dragits med stora säkerhetsproblem de senaste månaderna. Både Flash och Reader har uppdaterats flertalet gånger den senaste tiden. Även Oracles Java har varit i blåsväder den senaste tiden.

  • Har du datorer eller surfplatta? – Då vill radiotjänst ha TV-Avgift om du inte redan betalar en sådan

    Jag tittade först på datum och undrade om det var ett aprilskämt att radiotjänst nu börjat kräva in tv-Avgift från de som inte redan betalar en sådan. Men tyvärr verkar artikeln högst seriös – alla inklusive från företag vill radiotjänst ha in tv-avgift från.

    Den svenska public-service modellen har överlevt sig själv. Sveriges Television intresserar inte mig och liksom många andra vana vid ett internet där du kan få 10-tusentals olika källor till nyheter, underhållning och så vidare från hela världen.

    Det finns förstås en mycket enkel lösning istället för en ’tv-skatt’  – Kryptera eller på annat sätt koda SVTs sändningar på nätet och låt det som vill ha dem betala precis som tjänster som netflix och HBO-Nordic.

    Jag undrar om alla Sveriges företagare är redo att betala TV-Avgift med 150kr i månaden?

    Nu jagar Radiotjänst datorägare – IDG.se

    Radiotjänst har nu börjat ringa dator- och surfplatteägare för att kräva in tv-avgift. Företag kan däremot slippa undan – om de ”plomberar” sina datorer.

    Surfplattor och datorer med internetuppkoppling blev tidigare i år belagda med tv-avgift, då SVT börjat sända sina kanaler på nätet. Computer Swedens avslöjande väckte mycket uppmärksamhet och starka reaktioner. Bland annat gick SVTs vd Eva Hamilton ut i tv och dementerade att Radiotjänst ska kräva in tv-avgift från dator- och surfplatteägare.

    Men, nu har Radiotjänst i Kiruna gjort slag i saken och börjat fråga de som inte betalar tv-avgift om de har dator eller surfplatta.

    ”Jag blev precis uppringd av en kvinna från Radiotjänst som, efter att hon tagit reda på att jag hade internet och en dator hemma, välkomnade mig som kund. Vi pratar alltså 150 kr/mån i tilläggsavgift för att jag har internet hemma!” skriver en person som kontaktat Computer Sweden i ett mejl.

    Radiotjänst menar att de fortsätter jobba som förut: de som inte finns registrerade som ägare av utrustning som kan ta emot tv-sändningar blir kontaktade och tillfrågade om läget. Och i dag omfattar utrustningen alltså mer än förr.

    – Det handlar inte om att vi ska jaga personer med datorer. Men det har blivit så att fler manicker har blivit avgiftspliktiga. I dagligt tal kanske man uppfattar det som att vi jagar folk, men det vi gör är att föra en dialog om deras eventuella tv-innehav, säger Carl-Gustav Johansson, vd för Radiotjänst.

    Grunden för att avgiftsbelägga datorer och surfplattor lades redan 2007, när lagen om tv-avgift uppdaterades och blev teknikneutral. Om en apparat kan ta emot en hel sändning ska den också avgiftsbeläggas – när SVT för en kort tid sedan började sända över nätet blev ny utrustning som datorer och surfplattor avgiftsbelagda. 

    —

    Företag som vill slippa tv-avgift för datorer kan undvika den genom att ”plombera” utrustningen. Företag har tidigare kunnat genomföra plomberingar av vanliga tv-apparater och nu följer alltså datorer och surfplattor. De ska på något sätt se till så att tv-sändningar inte kan tas emot.

    Som exempel nämner Carl-Gustav Johansson att be internetleverantören att blockera sändningarna. Eller att man på något annat, ospecificerat sätt stoppar mottagningarna. Därefter skickar de ett intyg till Radiotjänst, där de lovar att de gjort det omöjligt att se på tv med datorn.

    – Vi ställer inte krav på hur de gör, och kommer inte heller åka runt och kontrollera. Vi litar på människor och i synnerhet företagen. De har knappast köpt datorer för att de anställda ska se på tv, säger Carl-Gustav Johansson.

    Från 1 mars, det vill säga nu på fredag, ska företagen kunna skicka sina intyg om att datorerna plomberats.

  • Internetoperatörer vill ta betalt av webbföretagen för access til deras kunder

     
    Sk%C3%A4rmbild%202013-01-14%2013:41

    Det är knappast en tillfällighet att Google sakta håller på att bygga upp en egen kapacitet att levererar internet till privatkunder via google fiber. Amerikanska internet operatörer har länge velat få betalt av google för att tillåta sina användare att nå Googles tjänster. Det kan komma en situation där amerikanska internet leverantörer via intensiv lobbying får igenom lagförslag som driver igenom en ’Google skatt’.

    Precis som musikindustrin i t ex sverige drivit igenom en ’musikskatt’ som alla användare av elektroniska lagringsmedier får betala oavsett vad de använder sina lagringsenheter till.

    Det hotar förstås den fria rörligheten på internet där företag ofta i monopol eller oligopol situationer på den lokala marknaden vill kunna sätta upp digitala motsvarigheter till tullstationer som ska kunna ta dubbelt betalt av både sina kunder och och från företag och organisationer som vill nå deras kunder via sin anslutning till internet

    Alltså ’betalar du inte mig en slant’ så får du inte komma in i vår elektroniska stad eller territorium verkar vara tankesättet.  

    Google kan få betala extra i Frankrike – IDG.se

    Den franska internetoperatören Free som förra veckan valde att blockera annonser från bland annat Google i protest mot att sökjätten inte behöver betala för den trafik som dess användare genererar i den franska operatörens nät verkar ha fått gehör för sina idéer hos den franska regeringen. Även om protesterna mot tilltaget var högljuda även från ministerhåll förra veckan så verkar det finnas förståelse för själva sakfrågan.

    Enligt Bloomberg News har den franska ministern med ansvar för it-ekonomiska frågor, Fleur Pellerin, nu sagt att myndigheterna ska undersöka hur webbgiganter som Google ska vara med och betala för den trafik som företagen genererar och tjänar pengar på.

    – Vilka lösningar har internetleverantörer att ta till mot innehållsleverantörer som använder deras nätverk utan att investera i dem? Vi behöver fråga oss hur webbföretagen kan investera i nätverken, sa Fleur Pellerin på en presskonferens i Paris förra veckan.

    I morgon ska det hållas en debatt under ledning av ministern och hon hoppas få med sig företrädare från bland annat Google.

    Frågan om vem som ska betala för investeringarna som krävs till följd av den ökande datatrafiken har debatterats flitigt den senaste tiden och var en av de heta debattämnena på den FNs stora telekomkonferens i Dubai i december förra året. Idag betalar innehållsleverantörer som Google bara till den operatör där företaget har sin internetuppkoppling och många operatörer vill att det ska vara möjligt att ta betalt för innehållsleverantörernas trafik också när den passerar andra nät

  • Smärtgränsen är här för GBG:s kollektivtrafik – ville moderaterna ha 700kr för månadskort?

    Smärtgränsen för många Göteborgare att resa med kollektivtrafiken är redan nådd vid ett månadskortspris på 500kr. Om de prishöjningar GP rapporterar om på 30-40% de närmaste åren blir verklighet skulle ett månadskort 2017 kosta 700kr. 

    ..Regionrådet Johnny Magnusson (M) sade tidigare i höstat att han inte var beredd att öka subventioneringen av kollektivtrafiken på bekostnad av sjukvården.

    Mimmi von Troil anser att själsfinansieringsgraden bör öka från dagens 54 procent till 55-58 procent i stället för att minska till 52 procent, som Västtrafiks långtidsprognos förutsätter…

    Jag undrar över prioriteringen från vad det verkar främst allianspartierna och moderaterna när de så envist håller fast vid att självfinansieringsgraden ska öka med miljardinvesteringarna i kollektivrtrafiken för hela regionen. Eller om man ställer ökat resande mot sjukvård? 

    Är tanken att kollektivtrafiken ska vara något som alla har råd med eller är den tänkt som ett bekvämt alternativ för bilister att ersätta bilen med?  Medel och låginkomsttagare har redan idag knappt råd att resa med västrafik – eller ta sig fram inom Göteborg.

    Det är kanske dags att starta namninsamling för en kollektivtrafik med sänkta priser som alla har råd med i Göteborg? Och varför ska jag som kollektivtrafikresenär bekosta nya regionaltåg?

    Oavsett hoppas jag det blir en diskussionen blir om vad som är prioriteringarna för kollektivtrafiken där fokus ligger på att alla ska ha råd… 

    Om inte annat lönar det ju sig troligen mer för bilisterna med västrafiks framtida höjningar att betala trängselskatt i Göteborg framför att ta ett dyra allternativ som tar längre tid och fungerar sämre.

    Ja

    Dålig tajming för taxehöjning – Ledare – www.gp.se

    Frågan handlar om hur mycket som ska betalas via skattesedeln eller av resenärerna. Trots små skillnader mellan blocken har striden bitvis varit hård i regionfullmäktige. Höjningar av priset är hursomhelst oundvikliga. Trots att Västtrafik höjde två gånger med sammanlagt 12,3 procent förra året kommer årets pålägg märkas ordentligt.

    Västra Götalandsregionens kostnader beräknas öka med en miljard kronor om året fram till 2017. Om inte trafiken ska dras ner måste priserna upp. Enligt GP:s bedömningar kan det handla om en sammanlagd ökning på 35-40 procent över fyra år.

    Beslutet om höjningarna har inte med införande av trängselskatten att göra, målet att fördubbla resandet med kollektivtrafik i regionen är gammalt. Men tajmingen är synnerligen olycklig. Det som trängselskatten vill motverka riskerar att uppmuntras av kraftigt höjda kollektivtrafikpriser. Var smärtgränsen går är inte lätt att avgöra. Men med fler turer, bekväma fordon och korta restider står sig kollektivtrafiken väl i förhållande till bilen. Men det vill också att Västtrafik klarar det ökade trycket av resenärer. Västra Götalandsregionens kollektivtrafik är i ett både spännande och känsligt läge

    Ny prischock på kollektivtrafiken – Göteborg – www.gp.se

    Regionfullmäktige har efter förslag från allianspartierna beslutat att utreda hur stor den så kallade självfinansieringsgraden egentligen är och skall vara. Alltså hur stor andel av kostnaderna som resenärerna betalar.

    Regionrådet Johnny Magnusson (M) sade tidigare i höstat att han inte var beredd att öka subventioneringen av kollektivtrafiken på bekostnad av sjukvården.

    Mimmi von Troil anser att själsfinansieringsgraden bör öka från dagens 54 procent till 55-58 procent i stället för att minska till 52 procent, som Västtrafiks långtidsprognos förutsätter.

    – Det ger naturligtvis högre biljettpriser men det är inte ologiskt, våra resenärer får nya tåg, nya spårvagnar och mer trafik.

    Leif Blomqvist (S), ordförande i Västtrafiks styrelse, vill undvika kraftiga prishöjningar för resenärerna.

    – Jag är beredd att slåss för ökade anslag till kollektivtrafiken, säger Blomqvist som också är regionråd.

    – Det är viktigt att hela regionen utvecklas och att arbetsmarknaden vidgas. Därför måste vi satsa på bra kollektivtrafik till rimliga kostnader.

    Blomqvist anser dock att det är oundvikligt med prishöjningar, men hoppas att de kan hålla sig under fem procent per år.

    – Skall vi få handikappanpassade spårvagnar och förnyelsebara bränslen för busstrafiken ökar kostnaderna markant.

    Mimmi von Troil vill inte precisera hur stora prishöjningar hon är beredd att acceptera.

    – Det är för tidigt att uttala sig om, säger hon.

    Men skall självfinansieringsgraden öka till 55-58 procent och kostnaderna utvecklas enligt långtidsplanen medför det prishöjningar på sju-åtta procent per år för resenärerna.

  • Folkomröstning om trängselskatt i Göteborg utan klara alternativ?

    Att trängselskatten handlar om hela det västsvenska infrastruktur paketen inklusive kollektivtrafik och cykelbannor är säkert något som stått klart för alla… Antar jag. Liksom att om fok vill ta sig runt med bil, tåg, kollektivtrafik, cykel o.s.v i både Göteborg och västsverige kommer någon att få betala.

    Tydligen är dock de flesta förbannade människorna i Göteborg bilister som direkt får betala för den trafikmängd de använder dagligen. Vilket ju får en att undra hur de tror infrastruktur som vägarna de kör på betalas? 

    Så om man antar det inte handlar om en folkomröstning för eller emot infrastruktur vad är alternativen? Vem ska betala. Mindre vägsatsningar,  mindre tåg eller kollektivtrafik?, ta bort cykelbanor. Vad ska ändras?

    Btw kan jag få en folkomröstning om den andel av mina skattepengar som går till att finansiera biltrafiken som jag har noll intresse för att vara med och och finansiera?  

    Bloggat:
    Höj trängselskatten för dieselbilar, Därför röstar vi inte om trängselskatten

    Gert Gelotte: Vad skall vi rösta om? – Ledare – www.gp.se

    45 000 namnunderskrifter är tio procent av Göteborgs befolkning. Därmed måste politikerna i fullmäktige diskutera och besluta om en folkomröstning skall genomföras. Vägvalet tycker det är enkelt. Folket kräver folkomröstning om trängselskatten, då skall folket ha en folkomröstning om trängselskatten.

    Men så enkelt är det inte. Tio procent av Göteborgs befolkning är inte folket. Trängselskatten är en del av Västsvenska paketet och kan inte utan vidare plockas ur sitt sammanhang.

    Västsvenska paketet omfattar Västlänken, Marieholmstunneln, ny Götaälvbro, ny knutpunkt i Gamlestaden, nya bussfiler, cykelbanor, hållplatser, elektronisk trafikinformation med mera. Allt till en kostnad av 34 miljarder kronor. Trängselskatten står för 14 miljarder av intäkterna och Västlänken för 20 miljarder av utgifterna. Allt hänger ihop; bygget pågår, trängselskatten är införd.

    Sett till grundlagen är kommunala folkomröstningar alltid rådgivande. Göteborg liksom Sverige styrs genom representativ demokrati. En folkomröstning väger aldrig tyngre än ett allmänt val och en meningsfull folkomröstning om trängselskatten förutsätter att två villkor uppfylls.

    Tillräckligt många måste delta och det måste vara lika tydligt som begripligt vad ett nej innebär. Eftersom riksdagen beslutar om trängselskatten och staten betalar större delen av Västsvenska paketet (17 miljarder kronor) blir konsekvensen av ett nej rimligen att hela projektet avbryts med omedelbar verkan. Vad kostar det i pengar och provisorier?

    Därefter får Göteborg börja om från början. Vad skall paketet innehålla och vem skall betala?

    Går det att formulera en tydlig fråga med en begriplig konsekvensbeskrivning och åtar sig partierna att genomföra resultatet, kan en folkomröstning genomföras. Men skall resultatet gälla bör minst lika många delta i folkomröstningen som i det samtidiga kommunalvalet.

  • I korthet kan man sammanfatta DN:s granskning nedan av den moderata alliansregeringens arbetslinje och jobbpolitik med ett ord. #Fail

    Att arbetsmarknadsforskare i bästa fall ser indicer på att 100 miljarder i jobbskatteavdrag lett till fler jobb får mig att undra om Anders Borg fortfarande är förespråkare av av de ekonomiska teorier som säger att skattesänkningar ska ge ekonomiska morötter till att få arbetslösa att ’välja arbete’ framför att vara arbetslösa…

    Fast det kanske är väl cyniskt att undra om hela arbetslinjen egentligen syftade till en sak. Motivera till att genomföra moderaternas hjärtefråga de senaste 100-åren. Sänkta och så minimala skatter som möjligt. (om det nu inte handlar om bidrag till de som har mest redan)

    Problemet med den moderata arbetslinjen är för mig att den sitter fast i ett föråldrat marknadstänkade bättre lämpad för 1880-talets industrialism. Tanken att utbud och efterfrågan eller priset och kostnaden är den enda faktorn är föråldrat i en kunskapsekonomi. Tyvärr för alla de snart 500-tusen arbetslösa som står utan stöd och arbetslinjens allt hårdare ekonomiska piska ju längre de ’väljer arbetslösheten’.

    Dåligt facit för jobbsatsning – DN.SE

    Arbetslinjen tog alliansen till regeringsmakten. Men efter sex år är regeringens jobbfacit magert, visar DN:s granskning. Mer än hälften av de åtgärder och reformer som genomförts för att öka sysselsättningen har haft ingen eller liten effekt.

    Efter höstens varselvåg står det klart att jobben och arbetslösheten kommer att bli den dominerande frågan i år. Arbetslösheten väntas i år stiga till samma höga nivåer som efter finanskrisen för fyra år sedan.

    Enligt finansdepartementets nya prognos för 2013 blir arbetslös­heten i år 8,2 procent; får Arbetsförmedlingen rätt kommer 8,4 procent att gå arbetslösa.

    DN har gått igenom expertutlåtanden av elva av regeringens viktigaste reformer och åtgärder, och deras effekter på sysselsättningen. Resultatet är magert. Mer än hälften av reformerna har haft liten eller ­ingen effekt alls på sysselsättningen, visar genomgången.

    ..

    Jobbskatteavdrag

    Syfte: Sänkt skatt på arbete skulle göra det mer lönsamt att arbeta och sänkta lönekrav ge fler jobb.

    Effekt: Osäker, men sannolikt positiv.

    I en genomgång av Insti­tutet för arbetsmarknads- och utbildnings­utvärdering (IFAU) blev slutsatsen att det inte går att dra några säkra slutsatser av effekterna. IFAU-forskaren Anders Forslund anser dock att det finns starka indicier för att reformen ökar sysselsättningen. Han nämner att fler över 65 år jobbar liksom att arbetslösheten inte utvecklats lika dramatiskt som under 1990-talskrisen. Även Finanspolitiska rådet drar slutsatsen att jobbskatteavdraget ökar sysselsättningen.

    Restaurangmoms

    Syfte: Halveringen av restaurangmomsen skulle öka sysselsättningen i en bransch där många ungdomar och invandrare arbetar.

    Effekt: Osäker.

    Restaurangbranschen hävdar att 6 000 nya jobb skapats, men experterna tvivlar på att sänkningen skapar fler jobb i ekonomin som helhet. Finanspolitiska rådet menar att sänkningen är ineffektiv och kan uppfattas som ett branschstöd. I sin granskning skriver rådet att beräkningarna för hur effekterna av reformen är överskattade.

    Flera större utvärderingar är på gång.

    Nystartsjobb

    Syfte: En subventionerad anställning som ska få tillbaka dem som varit arbetslösa i mer än tolv månader i arbete.

    Effekt: God. Minskad arbetslöshet, fler jobb.

    I november arbetade 41 315 i nystartsjobb. En rapport från IFAU visar att långtidsarbetslösheten minskar med två månader för dem med nystartsjobb. Majoriteten får behålla jobbet även efter att subventionen upphör. IFAU fann dock att 63 procent av anställningarna skulle ha kommit till stånd även utan subventioner från staten.

    A-kasseavgifter

    Syfte: Medlemmar i a-kassor med hög arbetslöshet skulle betala högre avgift. På så vis skulle lönekraven och därmed arbetslösheten pressas ner.

    Effekt: Fiasko.

    Finanspolitiska rådet har konstaterat att differentieringen av a-kasseavgifterna av en rad olika anledningar inte hade de önskade effekterna. I stället ledde dessa till att hundratusentals människor, ofta i låglönebranscher, lämnade a-kassan. I november konstaterade finansminister Anders Borg att reformen inte varit helt lyckad och att han kunde tänka sig att ta bort differentieringen.

    Jobbgaranti för unga

    Syfte: Att snabbare få ungdomar tillbaka i arbete.

    Effekt: Inga långsiktiga.

    IFAU:s granskning visar att ungdomar fick jobb snabbare under ett av två undersökta år. Forskarna fann dock inga långsiktiga effekter. Ett år senare var ungdomarna i målgruppen i lika hög grad inskrivna hos Arbetsförmedlingen.

    Sänkning av arbets­givaravgifter för unga

    Syfte: För att minska arbetslösheten bland dem under 26 år halverades arbetsgivaravgifterna för dem.

    Effekt: Ingen mätbar.

    Arbetslösheten bland unga är högre och sysselsättningen är lägre än den var när reformen sjösattes. Både Finanspolitiska rådet och IFAU har ifrågasatt om sänkningen har några långsiktiga effekter för sysselsättningen. Det pågår flera studier om reformens effekter.

    Jobb- och utvecklingsgaranti

    Syfte: Se till att långtidsarbetslösa inte fastnar i passiv arbetslöshet.

    Effekt: Svag.

    Aktiviteten ska motsvara den tid deltagaren skulle ha arbetat. Men en granskning från IFAU visar att aktiviteten är mycket lägre. De flesta, 65 procent, lade högst tio timmar i veckan på aktiviteter och jobbsökande.

    Jobbcoacher

    Syfte: De så kallade jobbcoacherna infördes 2009 och skulle hjälpa arbetslösa i deras jobbsökande.

    Effekt: Marginell.

    En färsk granskning från IFAU visar att 2,6-miljarderssatsningen inte gav fler jobb. Enligt rapporten kortar coacherna arbetslöshetstiden för personer som redan står nära arbetsmarknaden med en till två veckor. Däremot är de med en jobbcoach mer nöjda än andra.

    Rut

    Syfte: En av tankarna med avdraget för hushållsnära tjänster var att skapa fler jobb i tjänstesektorn.

    Effekt: Fler jobb.

    Det finns ännu inga oberoende granskningar av rutavdragets effekter för sysselsättningen. Däremot visar Skatteverkets årliga genomgångar att fler utnyttjar avdraget och att fler företag i sektorn startas. Att Skatteverket menar att svartjobben minskat är också en indikation på att sänkningen sannolikt haft sysselsättningseffekter.

    Etableringsreform för nyanlända flyktingar

    Syfte: En så kallad etableringslots ska hjälpa nyanlända flyktingar att etablera sig i Sverige.

    Effekt: Mycket liten.

    Enligt en rapport från Statskontoret har endast fyra procent av dem som varit inskrivna fått jobb.

    Kulturarvslyftet

    Syfte: Ge människor som varit sjukskrivna eller arbetslösa länge en chans på arbetsmarknaden samtidigt som kulturarvet rustas upp.

    Effekt: Fiasko.

    Målet för i fjol var att 1 200 utförsäkrade skulle få jobb. Det blev 106. Årets mål på 2 000 nås inte heller.