Författare: Claes
-
Photos Webcoast 2013 Gothenburg
Photos from the Webcoast 2013 event.
Webcoast 2013 – Photos from the Webcoast event 2013 in Gothenburg -
Radiotjänst utanför lagen? – avgiftsbelägger alla internet anslutna maskiner i Sverige?
SVTs och Radiotjänsts lagtolkning och kollektivanslutning av allt som kan kopplas till internet som avgiftsskyldiga verkar mer och mer absurt när man går in på hur radiotjänst resonerar. Frågan är om det ens har stöd i lagen för sin tolkning. Eller förstår hur internet fungerar. I mina ögon verkar det som ett fräckt försök att avgiftbelägga internet med en SVT-Skatt.
Till Expressen.se säger Carl-Gustav Johansson Radiotjänsts VD att han själv anser att en tv-mottagare är en apparat som kan ta emot direktsänd tv.
– Som till exempel datorer och smartphones. Men de måste vara internetanslutna, säger han.
Följer man radiotjänsts resonemang borde alla som har någon form av internet ansluten apparat som kan ta emot en utsändning också vara licensskyldiga. Ska man hårddra det så om din våg, brödrost eller kylskåp har en uppkoppling till internet så är det också en apparat med möjlighet att ta emot utsändningar och därför licensskyldiga.
Som alla någotlunda datorkunniga vet tas inget på internet emot med automatik. Datorn eller den internetanslutna apparatens ägare väljer om man vill anslutna till en tjänst på nätet. Det finns ingen inbyggd funktion som tar emot utsändningar från SVT…
Alltså borde Radiotjänst extra miljoner i avgifter som kommit in tack vare dess lagtolkning vara ett lagbrott.
Här borde riksdagens partier och det kulturutskott som jag antar är ytterst ansvariga för SVT och Radiotjänst verksamhet reagera. Och möjlighet till en juridisk prövning finnas även av myndighetsutövningen. Att JO nu tydligen avskriver inkomna anmälningar med motivering att Radiotjänst beslut kan överklagas och tas till domstol innebär ju att någon måste engagera jurister som driver mål mot Radiotjänst.
Många JO-anmäler Radiotjänst – IDG.se
Irritationen över Radiotjänst krav på tv-licens för datorer och surfplattor märks hos Justitieombudsmannen. De senaste veckorna har över 20 anmälningar inkommit.
Anmälarna har vänt sig till JO för att de känner sig felbehandlade av Radiotjänst i Kiruna i samband med att SVT börjat sända hela tv-kanaler på nätet.
I anmälningarna beskrivs flera fall där personer som inte har tv, och inte heller säger sig ha tillräckligt snabb internetuppkoppling för att kunna ta del av strömmande video på nätet, men ändå har fått ta mot fakturor från Radiotjänst. I ett annat fall beskriver en person att hon efter att ha lånat en dator under en kort period blivit tvungen att betala licensen.
Hittills har JO valt att avskriva de anmälningar som inkommit och som myndigheten hunnit att behandla. Detta eftersom Radiotjänsts beslut är möjliga att överklaga och även att få prövade i domstol.
-
Vinstintressen o välfärd – ska mormors hantering på ålderdomshem bli en företagshemlighet?
Politikerna är oerhört naiva, menar han. ”Kontrollorganen brister. Det är det som stör mig mest. Vissa saker måste vara garanterade för eleverna. Det är en svag elevgrupp och många hoppar av när de upptäcker att de utlovade praktikplatserna inte finns eller att det saknas verkstadslokaler.”
Lärare B och C har arbetat inom ett av de riskkapitalbolag som vinner mark inom SFI-undervisningen. Det berättar om en mardrömstillvaro där det rådde ständigt kaos. ”Vi hade inte lokaler så att det räckte, på morgonen kunde man få reda att man skulle ta sin klass på studiebesök hela dagen. Fast det fick inte kosta något förstås. En annan gång fick en stackars Fas 3-are ta hand om tre klasser utomhus hela dagen.”
I stället för lärarledd undervisning fick eleverna ofta titta på film i klassrummet, såsom ”Farsan” och ”Jalla! Jalla!”.
Fast när Skolinspektionen och kommunen kom på besök under en vecka satte man in extra undervisning för att uppfylla kraven. Det var enda gången som lärarna fick tillåtelse att skriva upp övertid.
Lärarna var satta under extrem press. De skulle undervisa 30 timmar i veckan, hoppa in för sjuka kollegor, kontrollräkna tidrapporter, ha personalmöten, rätta prov, planera lektioner, ge eleverna feedback, skriva individuella studieplaner (hanns inte med) och sköta alla praktiska göromål.
Anna Dahlbergs krönika nedan är värd att läsa om inte annat för att få en verklighetsinblick från den i stort redan privatiserade skolan i Sverige. Ja det handlar om en affärsverksamhet med vinstsyfte som huvudmål. Inte större pedagogisk frihet eller bättre kvalite på utbildningen. Om nu någon mer än ansvariga politiker trodde det
Jag tror precis som den anonyma läraren som inte vågar träda fram med namn att politiker är både naiva, överarbetade själva och saknar både tid och nödvändig kunskap för att ha koll på hur skattepengar används redan i den kommunala verksamheten som i mycket är tjänstemannastyrd.
En företagsstyrd välfärd ägd och utförd av riskkapitalbolag med vinstmaximering som enda princip hur ska den kontrolleras för så att den uppfyller ens minimikraven? Speciellt inte om verksamheten är en företagshemlighet som där anställda riskerar få sparken om den informerar om den dåliga kvaliten på ’produkterna’
Vinstintresset förstör skolan medan politikerna tittar på | Anna Dahlberg
Rädslan är stor för att träda fram, eftersom friskolorna inte omfattas av meddelarfriheten. Den som avslöjar missförhållanden på en privatägd skola är fritt byte för arbetsgivaren och riskerar att få sparken.
Efter intervjuerna hör flera av lärarna av sig och ber mig stryka allt som skulle kunna leda misstankarna till dem personligen. Så ser villkoren ut på världens mest avreglerade skolmarknad.
Lärarna har erfarenheter av allt från SFI till yrkesgymnasium och grundskola. Men missförhållandena är desamma.
Lokalerna är undermåliga. De är ständigt underbemannade och vikarier sätts i princip aldrig in. Lärarna förvandlas till allt-i-allo-personal som ska sköta allt från vaktmästeriuppgifter till själavård. Elever som behöver särskilt stöd hinns inte med. Det saknas pengar till skolmateriel. Fortbildningskonferenser förvandlas till säljmöten där man ska kläcka slogans och hitta på nya sätt att ragga elever.
—Lärare A arbetar på ett yrkesgymnasium inom Thoréngruppen. Han berättar att ägaren gång på gång har startat nya skolor utan att det finns lokaler och materiel för ändamålet. ”När den här skolan öppnade fanns det ingenting. Det fanns inte en svets, inte en hammare, ingenting. Så kan det se ut i ett halvår eller ännu längre.”
Ett yrkesgymnasium utan så mycket som en hammare? Det låter för osannolikt för att vara sant, men bilden bekräftas i Skolinspektionens granskning, som dock avskrev ärendet i slutet av 2011.
I marknadsföringen målas en helt annan bild upp. ”Det påstods att vi hade lokaler och massor av kontakter med företag.
I själva verket hade vi inget av detta”, säger lärare A som hävdar att Thoréngruppen bara brinner för en enda sak – att tjäna så mycket pengar som möjligt.






















































































































