Vad är en akademisk examen värd idag på arbetsmarknaden? 3-4 till i en del fall 10 år gamla kunskaper samlade genom att plugga in i det flesta fall teoretiska ämnen.
Jag vet inte men uppenbarligen vill FP:s Lejonborg tillsammans med SACO att dessa personer ska premieras med lägre skatter just därför att de har gjort en kunskapsinvestering genom att avstå från inkomster och få statligt subventionerade studielån.
Vad vi talar om är alltså höginkomsttagare som förutom just en hög inkomst och generell tillgång till ett svenskt välfärdssamhälle ska få mindre skatt för att de kunskapsinvesterat och tagit ansvar.
Det sista, tagit ansvar är ett något märkligt argument. Tar inte den industri, byggarbetare eller handelsanställda ansvar om inte annat genom att gå till jobbet och betala in en del av sin inkomst till just den välfärd som även höginkomsttagaren får en del av. Om det ska låna sig att utbilda sig borde då inte t ex den byggarbetare som utbildat sig och sitter med stort ansvar också få en del av denna kaka av skattesänkningar för utbildade?
Vad de handlar om är förstås en en syn på det svenska samhället där de ‘utbildade’ utgör en elit och därför borde få en större del av kakan. Eller med andra ord. Vad Lejonborg, Globaliseringsrådet, SACO och antar jag FP vill ha är ett akademikerfrälse av högutbildade.
Det svenska skattesystemet är långtifrån perfekt men diskussionen borde föras utifrån ett helhetsperspektiv som lyfter alla svenskar. Inte bara de utvalda som tagit ansvar.
Tillsist kan jag inte låta bli att undra om Globaliseringsrådet i sin översikt över de lägre skattesatserna i andra länder också tagit hänsyn till vad dessa höginkomsttagare får betala mer för i form av offentlig service som vi tar för givet i Sverige? Som t ex vad en universitetsutbildning i USA kostar jämfört med den av byggnadsarbetarens avstådda lön finansierade gratis utbildningen i Sverige.
De senaste decennierna har marginalskatterna i många andra länder sjunkit. Allt fler nationer har insett att höga skatter på en extra arbetad timme för dem som satsat på utbildning och ansvar har negativa effekter för samhället som helhet. Det gäller inte minst i ekonomier som är allt mer beroende av människors kunskap och kompetens.
Sverige har i stället gått mot strömmen. Den svenska marginalskatten höjdes
i och med införandet av den så kallade värnskatten i mitten av 1990-talet och har därefter blivit kvar på höga nivåer. För dem som arbetar i Sverige lönar det sig i dag sämre att utbilda sig jämfört med i de allra flesta andra välutvecklade länder. Akademiker, som under flera år avstår inkomst och tar på sig lån, får dålig utdelning på sin kunskapsinvestering. Det är dåligt för vår långsiktiga utveckling om skattesystemet aktivt motverkar det som är bra för arbetsmarknaden och svensk ekonomi i stort.Därför är det också olyckligt att så många i dag måste betala statlig inkomstskatt. Den statliga inkomstskatten drar in cirka tre procent av de totala skatteintäkterna. De utgör därmed en förhållandevis marginell intäktskälla för statskassan, men har stora negativa effekter på avkastningen på utbildning. När en person når upp till lönenivån där statsskatt måste betalas ökar beskattningen i ett slag med 20 procentenheter.
För närvarande är det runt 30 procent av alla heltidsarbetande som betalar statlig inkomstskatt och som därmed i skattesystemet betraktas som ”höginkomsttagare”. Det är en alltför hög andel. Dessutom borde principen om hälften kvar av en lönehöjning gälla alla löntagare. Värnskatten bör därför avskaffas.
Även lusten att komma till Sverige som kvalificerad expert eller forskare påverkas negativt när den beskattning man själv eller ens partner måste betala ligger betydligt över skattenivån i andra tänkbara länder. Skattesystemet behöver även tydligare vara utformat så att det understödjer växande och kunskapsintensiva företag som skapar nya arbetstillfällen. Därför föreslog Globaliseringsrådet också enklare regler för den så kallade expertskatten samt förändringar av det svenska skattesystemet för att understödja en ekonomi med växande och kunskapsintensiva företag. Denna fråga tror vi är central för Sveriges framtida konkurrenskraft.
Inkomstskatterna har sänkts i och med de senaste årens jobbskatteavdrag. Det har varit bra. Men det finns goda skäl att gå vidare för att skapa ett långsiktigt hållbart skattesystem som uppmuntrar till utbildning, entreprenörskap och kunskapsintensiv verksamhet i Sverige. Den svenska skattereformen i början av 1990-talet gav på den tiden Sverige ett konkurrenskraftigt skattesystem. Sedan dess har verkligheten förändrats i rask takt. Ska Sverige hänga med måste skattesystemet anpassas till de villkor som gäller i dagens globaliserade värld. Det har varit möjligt i andra länder och borde kunna vara det även i Sverige.
