Kategori: Utbildning

  • Pluggskola farligt för barn

     Hmm. Undrar om något informerat alliansen?

    DEBATT. Den finske hjärnforskaren Matti Bergström går i dag till attack mot vad han kallar en “ensidigt kunskapstyngd skolpolitik”. En sådan är direkt skadlig för hjärnan hos de minsta barnen, skriver Bergström i en debattartikel på Politikerbloggen.

    Bergström står bakom flera storsäljande böcker där han tar ställning för barnets egen lek och det egna skapandet. I fredags besökte han Ekerö kommun för att inspirera pedagoger.

    LÄS DEBATTARTIKELN »

    Politikerbloggen » Finsk hjärnforskare attackerar Björklunds skolpolitik

  • Vad händer med de som får icke godkänt?

    Vad händer med de som får icke godkänt? Det är ju så jäkla populärt att tala om att man ska ställa krav i skolan men är det någon som sagt vad som händer med de som av någon anledning inte hänger med? Men uppenbarligen är föräldrar i behov att få skriftligt vad det idag får muntligt enligt folkpartiet.

    Men det är roligt att nu alla de
    elever som inte hänger med kommer att få extra resurser eller hur Björklund? För visst vill folkpartiet att alla elever ska få godkänt.

    Sanningen är att det
    är ett rankingsystem från första klass som många föräldrar vill ha. Folpartiets utbildningsvision är en skola där eleverna sorteras direkt från första klass. Vilket väl stämmer med den liberala visionen om elitstyre. Det är 50-talets plugg skola som verkar vara folkpartiets vision.

    ”Man vill veta hur det går i skolan”

    Att utbildningsminister Jan Björklund på tisdagen sade att Sverige nu måste lämna flumskolan bakom sig faller i god jord här, där den fristående skolan har haft betygsliknande omdömen redan från 3:e klass ända sedan 1950-talet.

    Man har fortfarande ett liknande system, även om det i 3:an kallas mitt-terminsutlåtanden.

    – Kommunala skolor har inför det betygssystem som var mitt sedan 1950-talet. Men de har låtit bli en sak, och det är att skriva icke godkänt. Och jag tycker att man ska ha betyg eller omdömen – på något sätt även från årskurs 1. Ingen tycker om att leva i ett bedömningsfritt vacuum. Man vill veta, även om det inte är bra, säger den legendariska före detta rektorn Märta Franson på Maria Elementarskola.

    Hon kom till skolan 1949 som lärare, blev rektor 1964 och är nu en mycket aktiv styrelseledamot. Hon betonar att förståndiga lärare vet att inte använda betyget för att ”drämma till” en elev så att den får ånge

    Skriftliga omdömen i höst

    De borgerliga partierna i regeringen, och då i synnerhet utbildningsminister Jan Björklund (fp), har länge ansett att dagens system med betyg från åttonde klass kommer i ett för sent skede för eleverna. Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner (det sistnämnda infördes i juli 2005) har inte ansetts vara tillräckligt.

    – Sverige måste lämna flumskolan bakom sig genom ökat fokus på kunskapsresultat där man mäter vad eleverna lär sig. Föräldrarna har rätt att få en så tydlig information som möjligt, säger Jan Björklund.

    De skriftliga omdömena blir nu en del av de individuella utvecklingsplanerna. De ska även i fortsättningen vara framåtsyftande men även sammanfatta vad som behövs för att eleven ska nå ”målen” inom ramen för kursplanerna och läroplanen och de får till skillnad från tidigare vara betygsliknande.

    De skriftliga omdömena ska lämnas i samband med utvecklingssamtalen och ska ges i samtliga ämnen och i alla årskurser. Men omdömena kan därutöver även lämnas vid terminsslut.

  • Vad händer sedan

    På något konstigt sätt har betyg kopplats till kunskapsutveckling. Det är ju stor skillnad på att kunna rabbla upp något utantill och förstås vad det är man gör. En byskollärare från mitten av 1800-talet tror jag hade känt igen sig i dagens skola. Det är fortfarande i mycket kateder, bänkar krita och en lärare som håller låda framme vid svarta tavlan skulle jag tro. Vilket verkar vara folkpartiets modell. Låt mig gissa att Björklund läste 3 år i varje klass som liten och hade Stig Järrel som idol när han växte upp. I hets fanns minsann inte den socialdemokratiska flumskolan. Öknamnet för Björklund är ju också rotting korpralen.


    Men självklart kommer elever
    med svaga resultat få de resurser de behöver nu när föräldrarna får på papper det de annars fått muntligen? Visst kommer lärare få all tid de behöver för elever i folkpartiets skolsverige.

    SvD » Inrikes » Skriftliga omdömen i höst

    Sverige måste lämna flumskolan bakom sig genom ett ökat fokus på kunskapsresultat, sade Björklund.

    Han tycker att föräldrarna har rätt att få
    tydlig och skriftlig information om hur det går för deras
    barn i skolan.

    De skriftliga omdömena ska vara obligatoriska i samband med
    utvecklingssamtalen, men ska även kunna delas ut vid andra
    tillfällen under skolåret.

    Omdömena kommer att vara betygsliknande på så
    sätt att läraren ska utvärdera elevens
    kunskapsutveckling i olika ämnen.

    – I dag finns det ett förbud mot betygsliknande omdömen. Det förbudet hävs, sade Björklund.

    I omdömena får läraren också kommentera
    elevens sociala utveckling. Exakt hur omdömena ska utformas
    bestämmer rektorn på varje skola.

    Socialdemokraternas partiordförande, Mona Sahlin, gick i
    december ut i en debattartikel i Dagens Nyheter, tillsammans med
    ordförandena i Lärarnas Riksförbund och
    Lärarförbundet, och förklarade sig vara emot
    betygsliknande omdömen för sjuåringar.

  • Bure och investor tjänar på privatskolor som går bra

    Att skolföretagen drivs av några av de största investeringsbolagen i Sverige med en garanterad statlig vinst så länge de kan fixa betygen åt sina elever låter jättebra. Visst är det en härlig framtiden när nu skolan genom kommersialiseras. Att det idag är en liten elit som går på dessa skolor verkar inte bekymra SvD. Det kommer säkert att fixa sig alla sveriges elever går i nya fina företagsskolor.

    SvD » Ledarsidan » Vem tjänar på skolor som går dåligt?

    Mot den bakgrunden känns det tryggt att de stora friskoleföretagen har ekonomisk stadga och börjar visa svarta siffror, som SvD Näringsliv kunde rapportera igår.

    I relation till omsättningen är vinsterna inte precis astronomiska, men överskotten gör det möjlighet med nyinvesteringar och sänder en trösterik signal till ägarna. Man måste inte vara filantrop med oändligt djupa fickor för att driva skola i företagsform.

    Priset som skolföretagen får betala för att ha blivit lönsamma till sist är att upphetsningen hos deras kritiker lär tillta. Inte nog med att skolor kan gå med vinst i teorin, nu gör de det i praktiken också!

    Lita på att vildögda skolpolitiker från v och s kommer att dundra på om hur gemensamma resurser hamnar på kapitalisternas konton.

    Powered by ScribeFire.

  • Den svenska privatskolan en miljardindustri

    Var detta avsikten med friskolereformen? Att stora svenska investerings och riskkapital bolag ska köpa upp delar av den svenska skolan. Var det inte nya pedagogiska metoder som var tanken.Det hade också varit intressant att se vilka elever som finns i dessa skolor. Och vilka som blir kvar i de kommunala. Men det måste vara ett intressant område för investeringsbolag då de har garanterad intäkter så länge de behåller eleverna.

    Det var ju förövrigt mycket retoriskt skickligt att kalla privatskolor för friskolor. Friskola låter ju så mycket bättre än affärsdrivande företag med utdelning till aktieägare.

    12-06-2007 09:23
    E24.se – Tjänsteföretag – Svensk friskola – en miljardindustri

    –Våra aktieägare har tagit en risk genom att investera i friskolor och vill självklart ha utdelning på pengarna, säger Bure Equitys vd Mikael Nachemson.

    Bure äger ett av de största friskoleföretagen, Anew Learning, som omsätter 1 miljard kronor årligen. De har 40 förskolor, grundskolor och gymnasier spridda över hela landet. Alla ­Bures dotter­bolag gick med vinst 2006, vissa av dem rejält. IT-gymnasiet, som har sex skolor, gick 13 miljoner kronor plus på gymnasieverksamheten.

    –Vi har tagit stora förluster ­tidigare och nu går vi med vinst. Men vi har aldrig tagit ut någon vinst ur skolverksamheten, allt återinvesteras i bolaget, säger Mikael Nachemson.

    Återinvestering betyder dels ­inköp av till exempel it-system och datorer. Dels kan återinvestering innebära uppköp av andra skolor. Anew Learning har under året köpt flera skolor och Mikael Nachemson räknar med att de ska fortsätta växa. Varför är ­investeringsbolaget Bure verksamt inom friskolebranschen? Enligt vd:n är det en lågriskbransch förutsatt att man sköter verksamheten bra. Nöjda elever betyder fulla klassrum år efter år och då finns det också pengar att tjäna.

    Flera friskolechefer som SvD Näringsliv har pratat med poängterar att kvalitet på utbildningen är något som krävs för att man ska kunna göra vinst.

    En av dem är Marcus Strömberg, vd för Academedia som driver 25 gymnasier i Sverige och till stor del också ägs av Bure Equity:

    –För tio år sedan gick många friskoleföretag med förlust. Idag är situationen en annan, många av aktörerna börjar göra stora vinster. Men friskolor är inte en bransch för den som letar efter snabba klipp.

    Enligt Marcus Strömberg har det lett till en branschmässig självsanering. Oseriösa aktörer har slagits ut till förmån för de skolor som bedriver en väl fungerande verksamhet dit eleverna fortsätter att strömma till. Per ­Ledin, vd för Kunskapsskolan, är inne på samma spår:

    –Jag gillar inte de som lockar med Ipodar och datorer för att få elever. Det enda vi lockar med är ett ­annorlunda arbetssätt som är mer individanpassat. Det är därför elever väljer oss.

    Kunskapsskolan driver 30 grundskolor och gymnasier. Pr-byrån Kreabs grundare Peje Emilsson och företaget Investor är stor­ägare. Kunskapsskolan har bland annat tagit över förlusttyngda ­Mobila gymnasiet och har nu lyckats vända röda siffror till svarta.
    ___________________________________________________________

    Som en tillfällighet har Aftonbladet en intressant historia från dagens skola.
    Aftonbladet: Rektorn höjde betyg bakom lärarens rygg

    ”Mer skolpengar” – Hon använde diktatoriska styrelseformer och ifrågasatte de betyg hon tyckte var låga. Men jag höll inte med. Hon menar att höga betyg ger bra reklam för skolan. Fler vill söka sig dit vilket ger mer skolpengar. Det känns orättvist mot de elever som kämpar, säger högstadieläraren Annelie Hellenborg, som nu sagt upp sig, till Aftonbladet. En annan lärare fick ett mejl från Anette Parts: ”Jag höjer deras bild till MVG och jag hoppas att du tycker jag gör rätt och jag kan meddela till eleverna att det var ditt beslut när de undrar. Jag vet att de var duktiga i bild och det är synd att de ej kommer in på det gymnasiet de vill.” ”Familjen var drivande” När läraren inte höll med höjde hon betygen ändå – bakom hans rygg. Anette Parts försvarar sig. – Elevens familj var mycket drivande i att ifrågasätta och läraren hade inte kvar sitt underlag. Jag kände mig pressad och beklagar att jag gjorde fel, säger hon. Lönar det sig för föräldrar att klaga på betygen? – Ja, är man väldigt ambitiös och sparar elevarbeten, och skolan inte har kvar sitt underlag, är det svårt för oss att stå emot. Hon säger att hon går in och ändrar lärarnas betyg ungefär en gång vart annat år. – Det är prestige för vissa lärare här att vara hårda mot eleverna, säger Anette Parts.