Etikett: Bostäder

  • Den försvinnande hyresrätten

    Jag undrar hur mycket tanken på snabba vinster har att göra med intresset för att ombilda till bostadsrätt.

    Sen är bostadspolitiken för alliansen en ideologisk, inte praktisk, fråga. Som vanligt följer man kartan när terrängen avviker från allianspolitiken. När även fastighetsägarnas egen intresseorganisation uttrycker oro kanske man borde lyssna.

    – Jag kan vara lite bekymrad över hyresrättens framtid. I en
    storstad behövs en boendeform som är lättare att komma in i och lättare
    att lämna utan stora kostnader. Det är viktigt för tillväxten, säger
    Christer Jansson, vd för Fastighetsägarna.

    Jag undrar om 50-talets bostadsbrist är på väg tillbaka? Eller är den redan här. Jag har för mig 200000 barn familjer bodde i andra hand i Stockholm.

    I grunden handlar det om en bristande vilja att föra en aktiv bostadspolitik tror jag. Och en brist på kontakt med verkligheten från många politiker med bostadsansvar. Från både höger och vänster. Det är heller inte bara Stockholm som berörs utan situationen är likadan i både storstäder och mindre orter. I Göteborg är situationen precis lika dålig som i Stockholm trots att allmännyttan bevarats.

    – Det är klart att antalet hyresrätter kommer att fortsätta minska om man inte gör något med skatteregler eller hyressättning, säger Charlotte Axelsson, vd för HSB Stockholm.

    – Marknadshyror har blivit ett väldigt värdeladdat ord. Därför talar politiker om att man ska ”reformera bruksvärdesprincipen”. Konsekvensen är att hyrorna kommer att gå upp i områden där det finns större efterfrågan.
    Plånboken är kanske den bästa efterfrågestyrningen. Vad är alternativet? Ingen vill ha tillbaka de gamla planekonomiska stöden på fastighetsmarknaden, säger Axelsson.

    Även Hyresgästföreningen håller öppet för att en bostads läge ska betyda mer för hyressättningen i framtiden – om det är vad hyresgästerna vill. Pressen ökar för att rädda hyresrättens framtid. En stark allmännytta i attraktiva lägen är viktig, anser Hyresgästföreningen.

    – Ju större allmännyttan är i attraktiva lägen, desto mer integrerande kan den vara, säger Peder Palmstierna, informationsansvarig på Hyresgästföreningen.

    Sen kan man undra över att alla från HSB -Stockholm, till hyresgästföreningen till fastighetsägare föreningen är överens om att boende efter inkomst framtiden.  Är ett ännu mer ekonomiskt segregerat Sverige framtiden?

    35 000 vill köpa loss sina lägenheter
    – Det kommer att ta oss tio år att bygga upp ett lika stort bestånd av hyresrätter igen, säger Bosse Sundling, vd för Familjebostäder.

    Familjebostäder är det minsta av Stockholms tre kommunala bostadsbolag. De har 23.000 hyreslägenheter. Av dem finns cirka 8.500 lägenheter i fastigheter där de boende vill undersöka möjligheten att ombilda.

    – Jag gissar att 5.000 eller 6.000 lägenheter i vårt bestånd försvinner, säger Bosse Sundling.
    Totalt omfattar allmännyttan 97.000 lägenheter. Om alla intresseanmälningar skulle leda till försäljning försvinner över 35.000 av hyresrätterna.

    Det största bolaget, Svenska Bostäder, har 43.000 lägenheter. Av dem är 17.000 aktuella för ombildning. Hittills har 80 procent av dem som har fått ett konkret erbjudande, med ett pris fastställt av Svenska Bostäder, tackat ja.

    – På sikt tror vi ändå att fler kommer att tacka nej, eftersom vi tror att de som var snabba med intresseanmälan också hade störst intresse, säger Sandra Plavinskis, informationschef på Svenska Bostäder.

    Nu ser intresset för ombildning ut att plana ut efter höstens rusning. Höjd ränta och en minskande framtidsoptimism påverkar också.

    Den borgerliga majoriteten i Stadshuset poängterar gärna att över hälften av intresseanmälningarna kommer från förorterna.

    Fast ombildning i innerstaden och närförorterna lockar trots allt mest. Hos Stockholmshem kommer 70 procent av intresseanmälningarna från innerstad och närförort.

    Samma mönster har ombildningarna haft sedan 70-talet i det privata fastighetsbeståndet, enligt intresseorganisationen Fastighetsägar­na. I Stockholm har 100.000 av tidigare 200.000 lägenheter försvunnit från hyresmarknaden.

    Framför allt är det i innerstaden och de södra närförorterna som lägenheterna har sålts till bostadsrättsföreningar.

    – Jag kan vara lite bekymrad över hyresrättens framtid. I en storstad behövs en boendeform som är lättare att komma in i och lättare att lämna utan stora kostnader. Det är viktigt för tillväxten, säger Christer Jansson, vd för Fastighetsägarna.

    Hans recept för att locka fler privata hyresvärdar är en friare hyressättning, med högre hyror i attraktiva lägen.

    I våras presenterades en utredning om allmännyttans villkor på uppdrag av regeringen. Den flaggade för en framtida hyressättning baserad på hyresgästernas efterfrågan.

  • Skönt att bo i alliansens stockholm?

    Var det inte alliansens Odell som tyckte att det behövdes inga hyresbostäder. Alla skulle äga sin bostäder i alliansens nya sköna värld.

    Med tanke på att många unga aldrig haft de ekonomiska möjligheterna att låna till bostad är det knappast förvånande att bankerna skärper kraven även på de som haft möjlighet i den väntande kreditkris.

    Men tydligen ska staten rycka in som garant för att vissa typer av ungdomar och andra mindre kreditvärdiga ska få låna upp vad jag antar kan bli miljoner till en bostadsrätt. Är det inte trevligt att äga sitt boende tillsammans med staten och banken.

    Statlig garanti kan hjälpa förstagångsköpare
    Garantin ska göra det möjligt för bankerna att bevilja lån till nya låntagare som inte är helt kreditvärdiga. Avtalet fungerar som ett skydd både för banken och för kunden.

    – Det finns en grupp som borde klara av att ha bolån, men som inte får lån. Det är ofta projektanställda, invandrare med kort kredit­hi­storia och många unga som banken inte känner till så väl, säger Anna Dyberg-Ek, handläggare på Statens bostadskreditnämnd.

    Bostadskreditnämnden har inte själv gjort reklam för garantin, utan räknar med att bankerna ska göra det.

    Jan Lindgren, affärsområdeschef på Danske Bank, bekräftar att bolånegarantin inte varit särskilt populär. Bankerna måste
    ändå se till att förstagångsköpare kan beviljas lån även i framtiden.

    – Det är kanske vi som måste testa våra kalkyler. Kanske måste vi se projektanställning som en typ av fast anställning i framtiden. Under en övergångsperiod kan förvärvsgarantier då komma att bli viktigare, säger Jan Lindgren.

    Förövrigt hur mycket av allmännyttan i Stockholm har gjorts om till bostadsrätter igen? Något som alliansen drev igenom.

    Tuffare få lån till första bostaden
    Kravet på högre kontantinsatser och det faktum att lönerna inte gått upp lika mycket som bostadspriserna gör det allt svårare för förs­tagångsköparna att få lån.

    –  En insats på 10–25 procent är numera ett krav för den som köper sin första bostad. På grund av finanskrisen kan man inte längre låna hela beloppet, säger Tor Borg, ränteanalytiker på statliga SBAB.

    Att få en rimlig ränta är ännu svårare, enligt Tor Borg. Förstagångsköpare får ofta sämre villkor eftersom deras belåningsgrad ofta är hög­re. Ju lägre belåningsgrad, desto förmånligare ränta. Tor Borg anser att förstagångsköpare absolut inte ska belåna sig över 90 procent av totalbeloppet, och helst inte över 75 procent, beroende på personens inkomst.

    – Det här säger jag till alla, inte bara förstagångsköpare: man ska se till att ha marginaler, och inte köpa bostad på spekulation och tro att man kan tjäna pengar på att sälja den senare. Man köper för att man ska bo där, säger Tor Borg.

    Tobias Olsson på Jagvillhabostad.nu anser att de förstagångsköpare som lyckas få ett bolån riskerar att bli räntekänsliga när de lånar på marginalen. Fast anställning blir ovanligare och oförmågan att komma upp på bostadstrappan kryper upp i åldrarna, särskilt i storstäderna.

  • Stockholms Hemlösa

    En bra kommentar jag flyttade upp till ett inlägg. Gå och besök webplatsen här.

    Konsten att göra hemlöshet till ett stort problem!

    I Stockholm har under senare år kostnaderna för att dölja den brist vi har på billiga integrerade hyresrätter skenat iväg kraftigt och kostar idag skattebetalarna minst en miljard per år. Men istället för att bygga bostäder där människor har råd att bo kvar, satsas enorma summor på olika former av sysselsättningsbaserade ”uppfostringsboenden” för våra ”fattiga” kommuninvånare. Detta gäller nu allt som oftast människor som ännu inte hunnit utvecklat någon psykisk sjukdom eller missbruksproblem men ändå tvingas söka hjälp hos socialtjänsten. Om eller snarare när så socialen inte anser dessa människor vara berättigad deras hjälp vräks de och placeras i något av dessa ”uppfostringsboenden” som finns att tillgå, där bostadskarriären slutligen ska leda till ett eget hem igen. Dessa drivs av hör och häpna, socialtjänsten och andra välgörenhetsorganisationer. Hur detta tillvägagångssätt skulle kunna leda till att folk blir rikare för att senare ha råd med en liknande bostad de blev vräkta ifrån är svårt att förstå. Denna trappa består i botten av härbärgen eller jourboenden (hotell) med oförsvarligt höga priser, där en säng över natten kan kosta upp till 1400 kronor för kommunen. Det här är inget annat än diskriminering och en människovidrig syn på våra ”fattiga” medborgare. Förutom den människosyn som råder är detta även ur samhällsekonomiskt perspektiv oförsvarbart, då det skulle vara mycket, mycket billigare att med alla medel stödja och hjälpa människorna att behålla hemmet. De höga priserna försvaras med att de ska sätta press på kommunerna för att snabbt hjälpa folk vidare till nästa steg. Men vad händer när det ser ut som idag, då det inte finns något vidare att föra människorna till när det översta steget är nått? Jo, vi bygger ännu fler svindyra vidmakthållande ”hemlöshetsstegar” (”fattighus”) där det redan innan oåtkomliga trygga hemmet förflyttas ännu ett steg bortom horisonten. På detta vis skapar vi hemlösa människor som fastnar i olika trappor och snubblar fram och tillbaka på de allt högre trösklarna och samtidigt skapas jobb åt de förträffliga att problematisera våra hemlösa medborgare med olika diagnoser. När ska  våra hemlösa medborgare få sitt trygga hem att bygga upp ett drägligt liv i?

    Sverige är fantastiskt!

     

    Rolf Nilsson

    Föreningen Stockholms hemlösa

    www.stockholmshemlosa.se

  • Vem bygger bostäder till de fattiga?

    Den uppenbara frågan är vem bygger bostäder till de som inte har råd att

    äga sin bostad eller betala de hyror som som en fri hyresättning skulle ge.
    Det låter så käckt med marknadshyror som

    lösningen på alla problem men den krassa verklighet är att många svenskar som kan räknas til de svenska working poor jar svårt att

    betala redan dagens hyror.

    Nu vet jag förstås att centerns gourmetliberaler struntar fullständigt i detta.

    Samtidigt kan man undra vilken verklighetsbild centerföreträdarna har.

    Via Politikerbloggen
    Det var inte utan att jag satte kaffet i

    vrångstrupen. Moderaterna, eller åtminstone riksdagsgruppens ledare Lars Lindblad, smäller igen dörren till marknadshyror. Det verkar

    vara ett toppensystem vi har i Sverige. Han pratar om att de respektive parterna ska ta ansvaret men glömmer helt bort att till grund

    för hela systemet ligger en planekonomisk hyresreglering. Nya moderaterna verkar ha gått vilse i pannkakan.

    Inte med ett ord

    nämner han det faktum att hyresregleringen inte uppmanar till byggande av nya hyresrätter, att det finns en enorm svartmarknad där den

    som kan betala för sig kan få ett hyreskontrakt. Inte heller verkar det störa honom nämnvärt att den som har kontakter och ingångar får

    möjligheten till ett boende och de som inte har det får vackert köra i ett årtionde eller mer.

    Och frågan blir i förlängningen

    vilka andra områden som moderaterna tycker det är ok med regleringar på? Är det kanske så att partierna ska reglera matpriserna? Vad vi

    betalar för bilen eller kanske också vad en bostadsrätt får kosta?

    Som bostadsrättsinnehavare borde jag vara glad över

    moderaternas helomvändning. Tack vare att det inte byggs så mycket hyresrätter och att det är liten omsättning på dem tvingas folk att

    köpa sig en lägenhet och priserna pressas upp. Lars Lindblads politik gör mig rik men det är knappast en rättvis politik han

    för.

    Det enda rimliga systemet är att låta marknaden sköta hyresnivåerna och i takt med att lägenheter byts så inför vi

    successivt marknadshyror. Regleringar föder skurksystem och omöjliggör att själv välja vilken hyresnivå man är beredd att

    betala.

  • Bostadspolitikens mål

    Vad många tycks ha missat i budgeten är nyheterna om bostadspolitiken. Jagvillhabostads.nu kommenterar detta här och här. Det är tydligt att alliansen inte vill ha en social eller samhällelig bostadspolitik. Marknadsfundamentalismen syns tydligt i regeringens förslag. Det enda staten ska göra är att upprätthålla en fungerande marknad så löser den problemen själva.

    Bostadspolitikens mål
    Nyhet: Regeringen föreslår att upphäva nuvarande mål för bostadspolitiken. Det nuvarande målet för bostadspolitken är bl a att ”alla ska ges förutsättningar att bo i bra bostäder till rimliga kostnader…”. Det nya borgerliga målet blir istället ett mål för bostadsfrågor som innebär ”långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.”.Statliga garantier för att underlätta förstagångsköpares förvärv av bostad
    Nyhet: Regeringen får ställa ut kreditgarantier till kreditinstitut som lånar ut pengar till enskilda för förvärv av bostad (förvärvsgaranti) intill ett belopp om 5 miljarder kronor. Garantin får avse räntebetalningar upp till 100 000 kronor under högst 10 år.


    SvD: Anders Borg: Det går bra för Sverige

    Regeringens politik får inte oväntat kritik – efter Anders
    Borg talar Pär Nuder (s). Och orden är hårda om
    regeringens politik. Sänkt sjukpenning, sänkta
    ersättningsnivåer i familjeförsäkringen, två
    nya karensdagar i a-kassan och hårdare krav på
    deltidsarbetslösa är punkter som Nuder tar upp.- Ökade skillnader är ingen bra drivkraft, och de fungerar inte heller.

    Och som i valrörelsen och i den politiska debatten efter
    regeringsskiftet handlar kritiken till stor del om de arbetslösa.


    Förklara för mig hur sänkt a-kassa ger fler
    människor i arbete, förklara det för Monika som
    står arbetslös i Söderhamn, säger Pär Nuder.

    Ulla Andersson (v) instämmer.


    Det här året det förlorade och försuttna
    året för oss kvinnor. Finansministerns budget luktar
    gammaldags klasspolitik.

    Även mp underkänner finansministerns budget.


    Låt inte skenet bedra. Det här är en orättvis
    budget med försämringar för dem som redan inget har,
    säger Mikaela Valtersson (mp).