Etikett: eu-val

  • Den nya frihetstiden här med PP i Bryssel?

    Det kan vara värt att läsa vad PPs grundare skriver längst nedan. Det ger en ganska bra bild av vad PP står för. Och vad uppenbarligen många piratpartister faktiskt tror. OK, en valseger ger rätt till en del retoriska överdrifter men jag tror inte det är det i det här fallet.

    Det är piratpartiet som ’kämpar för friheten mot en ond värld av korrumperade politiker och företag som vill ta ifrån medborgarna deras frihet’.

    När ska media och andra partier fatta att piratpartiet är det första libertarianska partiet i Sverige. Ett parti som står närmare den gamla frihetsfronten och dess åsikter av ultraliberalism. Ett parti där både stat och kapital är lika stora fiender och i stort inte behövs. Istället är det fria medborgare som ska mötas på internet.

    I USA var det Ron Paul som blev libertarianernas favorit innan Obama kopplade greppet på Silicon Valley och tog den nya ’tekniker klassen’ på allvar som en väljare grupp som måste mötas.

    Fokus » Hjärnan bakom piraterna
    Från högerhåll beskylls piratpartiet för att vara vänster, från vänsterhåll
    kallas de höger. Falkvinge hymlar inte med sin bakgrund i Moderata
    ungdomsförbundet, även om han säger att det berodde mer på festerna än
    på politiken. Själv stod han längre höger ut på skalan.


    Moderaterna är inte så renodlat kapitalistiskt som jag tycker om. De är
    någon slags halvmjäkiga socialliberaler, säger Falkvinge.

    – Jag kallar mig ultrakapitalist och det var så jag kom in på de här frågorna.

    Men
    piratpartiet är på intet sätt ett högerparti, menar Falkvinge. På sätt
    och vis kan han till och med tala om att piratpartiet slåss för en form
    av digital kommunism, där alla får bidra efter förmåga och där
    resultatet fördelas efter behov.

    Grundtanken är emellertid att
    höger-vänsterskala blivit förlegad. Striden står nu om medborgarnas
    rättigheter – den absolut viktigaste frågan, enligt piratpartiet.

    – Viktigare än vård, skola, omsorg, kärnkraft, försvarspolitik och skit som de har pratat om i 40 år, säger Falkvinge.

    Det handlar inte bara om unga manliga tekniknördar utan en grupp människor där höger eller vänster inte spelar någon roll. Det är också en grupp som är ganska historielösa. Mer än 150års kamp för demokrati, mänskliga rättigheter, sociala, ekonomiska eller politiska rättigheter har spelat ut sin roll. Nu är det de fria internet där fria individer möts och samlas som ska utgöra grunden för det framtida samhället. Det är medborgarrätten inte det demokratiska samhället som utgör grunden.

    Och som PP så väl också gjort klart det är riksdagen som är målet för för det parti vars partiledare kallar vård skola omsorg skitprat.

    Bloggat om EU-valet:

    Media:
    Piratpartiet och miljöpartiet är valets stora vinnare,
    Piratpartiet EU-valets stora segrare, Piratpartisterna tar plats i EU, Piratpartiet mot Bryssel, Piraterna in i EU-parlamentet, Här är Sveriges nya EU-parlamentariker – EU-valet 2009, Jubel i valvakan – EU-valet 2009,
    ”Författare som röstar på Piratpartiet är fårskallen som röstar på vargen”, Ett bakslag för de stora taktikerna (PJ Anders Linder om politik & samhälle)

    Rick Falkvinge (PP) » Epic winnage
    Vänner, bröder och systrar i hela den belägrade fria världen:

    Idag, så har vi vunnit vårt första viktiga slag för medborgarrätternas framtid. Rätten att vara en fri medborgare. Rätten till privatliv som ett koncept. Ja, faktiskt rätten att prata om sina åsikter över huvud taget.

    Det här är rättigheter som våra mödrar och fäder kämpade, blödde och dog för. Och vi är de stolta sönerna och döttrarna till de kvinnorna och männen. Än en gång, så har vi klivit upp på barrikaderna och stått stolt, skuldra vid skuldra. Än en gång, har vi förstått att vi måste kämpa för våra rättigheter.

    Idag så skakade vi gammelpolitikerna i deras fundament i den striden. Vi har tagit 7,1% i allmänna val på idéerna om medborgarrätt, och bara idéerna om medborgarrätt, och vann representation i Europaparlamentet.

  • Mediernas och politikernas ansvar för EU ointresset

    Om det är någon som har ansvaret för att en majoritet av svenskarna inte kommer att rösta är det de svenska medierna som ofta underblåst fördomar och okunskap kring  EU. Och de politiker som försökt rida på denna okunskap.

    Som Jasenko Selimovic skriver i fokus nedan vore bra om politiker och media både tog EU-frågor på större allvar och inte spred rena felaktigheter.

    Nu visade det ju sig att den rena nej partierna också blev EU-valet 2009s stora förlorare. Vilket väl kan sägas vara viss poetiskt rättvisa.

    Fokus » Sluta ljuga om EU
    Jo, det ligger en hel del i det. Det finns forskning som bekräftar att den
    nationella rapporteringen om EU för­vrider bilden av unionen. Fast åt andra hållet: rapporteringen om EU vrider bilden till det sämre. Och på så sätt skapas och förmedlas fördomar om EU. Hur då?

    Till exempel, har ni hört den där om att EU har en stor och ofta korrumperad byråkrati? Säkert. Junilistan har till och med en valaffisch med texten: »Stoppa EU:s fusk och slöseri«. Och Eva-Britt Svensson säger i intervjun i radion att EU »har löne- och administrationskostnader som är otroliga«.

    Så fram med faktaboken. Hur stor är EU:s budget, dess administrativa kost­nader och det eventuella fusket?

    EU har en administration vars totala kostnad utgör strax under sex procent av EU:s budget, enligt EU-upplysningen, Europeiska kommissionens webbsida, BBC, faktaboken »The European Union« etc. I den summan ingår också lokaler och pensionskostnader. De precist sagt 5,7 procenten av EU:s budget för 2008 är alltså de där »otroliga administrationskostnaderna«, som Eva-Britt Svensson pratar om. Det slöseri som junilistan vill stoppa.

    Budgeten då? Hur stor är den? Åter­igen, faktaboken: den »stora« EU-budgeten är cirka två procent av ländernas samlade BNP. Vill ni veta hur stor del av Sveriges BNP som den budget som Anders Borg hanterar varje år motsvarar? Det vill ni inte. Tro mig. För det räcker inte ens att lägga till en nolla.

    Och »fusket« då? Hur utbrett är det fusk som junilistan vill stoppa? Säkert större än rimligt, det kan vi vara överens om, men det är ändå bra att prata siffror och statistik. Av de hundratals transaktioner som EU gör varje år fann revisorerna år 2006 två transaktioner som man ifrågasatte på allvar. Intressant, eller hur?

    Missförstå mig inte. Jag försöker inte propagera för EU och dess gröna skogar. Och inte heller emot. Det är inte mitt ärende här. I min värld har både kritiker av och förespråkare för EU en lika given som självklar plats. Däremot försöker jag hålla mig borta från populismen och populister. Eftersom de utnyttjar den okunnighet som en del människor tillåter sig.

  • Påverkas Göteborgsområdet av vem som har makten i EU?

    Sven Hulterström pratar med Göteborgspensionärer om EU

  • Hatten av för medias obefintliga granskning av piratpartiet

    Aftonbladet bekräftar återigen sitt rykte för politisk kvalitetsjournalistik. I det här fallet genom Lena Mellin tycks mena att väljarna är oinformerade eller inte förstått vad PP handlar om. PP sade redan 2006 vad de säger idag. De kommer att driva sina frågor och sedan försöka få ut maximalt kapital i politisk kohandel med andra partier. Oavsett vilken politik de övriga för. Utom möjligen den yttersta högern och de främlingsfientliga i Europaparlamentet.

    Om det nu är så att 6-7 procent kommer att rösta på PP inklusive en stor del ungdomar ligger väl felet hos de politiska journalister som varken tagit PP på allvar eller genomfört någon seriös granskning av PP som parti eller dess företrädare. Om det är ett fel. Det är journalisterna som ska göra samhällsgranskningen men där har de i flera år okritiskt förtvidare mycket av vad PP sagt. Och många gånger låtit sig manipuleras likt EU-förslaget om bloggregistrering som visade sig vara vad en enskild europaparlamentariker tyckte.

    Som de flesta vet tycker jag PP är ett enfrågeparti inom ett området som för mig inte är det absolut viktigaste. Men samtidigt är PP det svenska parti som kommit närmast att genomför vad övriga partier i stort pratat om. En nätverksbaserad valrörelse efter Obama modell.

    Men jag gissar att oavsett utgången av EU-valet kommer nu mediagranskningen av PP explodera. Det ska bli intressant att se hur det går.

    Annars är den klart genomgående trenden hur irelevant nej till EU är idag. Av döma av var Junilistan och Vänsterpartiet ligger i opinionsmättningarna.

    Annars skriver Johanna Graf bra om varför det behövs mer kvinnor i EU-parlamentet.

    Mer bloggar om EU-valet:

    Hatten av för pr-genierna | EU-valet | Nyheter | Aftonbladet

    Valrörelsens hittills största överraskning, Piratpartiet, är ett enfrågeparti som gjort en dygd av att begränsa sig. Enligt partiledaren Rickard Falkvinge är skillnaderna mellan de andra, mer etablerade, partierna ytterst små. Det område där piraterna tycker de kan göra skillnad handlar om fildelning och integritet på nätet. Därför sysslar partiet med det och struntar i allt annat.

    Så långt är det lätt att hänga med. Piratpartiet fokuserar på det område där de tycker att de har något att komma med.
    Det är svårförklarligt

    Men detta parti stöds just nu av 6,7 procent av väljarkåren, enligt Novus Opinion. De är större än exempelvis de båda regeringspartierna Centern och Kristdemokraterna.

    Det är svårförklarligt, närmast obegripligt.

    Piratpartiet säger att de tänker rösta som den partigrupp där de så småningom hamnar – i alla frågor utom de som handlar om fildelning, upphovsrätt och integritet i cyberrymden. Där kommer Piratpartiet ha en egen uppfattning och driva den. I alla andra frågor lämnar de walk over.

    Varför rösta på ett parti som gör väldigt lite? Och som inte ens när de gör något har en verklig chans att göra skillnad?

    Hatten av för Piratpartiets pr-genier. De har lyckats förmedla engagemang, till och med passion. Utan att väljarna tycks ha förstått hur begränsat partiet anser att deras uppdrag är.

  • Piratpartiets skrämselpropaganda – Illusionen om nätintegritet i EU-valet

    Är den någon som tror på fullt allvar att en privat företagsstyrka av poliser skulle kunna komma och arrestera eller på annat sätt utöva rättsskipning inom t ex fildelnings mål och folk inte skulle reagera på det?

    Att misstänkta fildelare skulle släpas bort i handbojor eller bötfällas på miljonbelopp utan inblandning av domstolar eller polis som tydligen många inom PP verkar tro.

    Det vore en kollaps av rättsstaten som jag inte tror på.

    Det är också kvalificerad skrämselpropaganda mot folk som inte vet bättre.

    Varför istället inte diskutera seriöst de negativa effekterna av de senaste årens skärpta digitala rättighetslagar. Utan att för den skulle ta ifrån folk rättigheterna att styra hur verk de skapat hanteras.

    Det är ett lagbrott att t ex ladda ner från Pirate Bay. Värdet av det som förlorat kan diskuteras men det är ett lagbrott. Likaså kopiering av en bok. Det är värt att notera att alla de drakoniska åtgärder som lagts på förslag av mediaindustrin bara berör de som kan antas han ägnat sig åt olaglig distribuering av material man inte har rätt till.

    En diskussion som hade behövts är den om någon form av digital allemansrätt eller något liknande det engelska begreppet ‘fair use’, för privata, icke kommersiella syften.  Och att detta hade drivits seriöst. Det är en milsvidskillnad mellan t ex amerikanska EFF och det svenska  piratpartiet. Eller mellan personer som Lawrence Lessig och företrädare för PP.

    Likadant är tanken att det ska finnas en privat sfär som ingen har tillträde till är totalt orealistiskt i ett digitaliserat samhälle. Alla delar av en människas liv kommer att finnas registrerat hos privata företag eller stater. Mycket kommer du helt friviligt ge ifrån dig och gör redan nu. Din mail kommer att vara öppen för läsning oavsett om det är en uttråkad system operatör på leverantören av ditt internet eller någon statlig myndighet som läser dem.

    Likaså alla andra former av digitala spår som lämnas. Hur har PP tänkt att något så simpelt som uppgifter om vad du handlar på ICA ska skyddas från missbruk.

    Att vi har rätt till skydd för vårt privatliv och vår korrespondens, även om den sker elektroniskt. Att var och en har frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning. Att alla som anklagas för brott har rätt till en rättvis rättegång. Att ingen ska få stängas av från internet.

    Även när det gäller fritt spridande av information på internet kan man undra hur PP  tänkt sig detta. Vem eller vilka ska reglera att detta följs? Jag förutsätter att PP inte förespråkar spridandet av t ex hatpropaganda eller barnpornografi men var finns gränserna?  Vid förtal, uppmaning till våldsbrott, spridande  av företagshemligheter?? Det finns otaliga gränsdragningar som nu kommer upp mellan stater och internationellt.

    Jag kan inte se annat än att om internet ska vara den fria mötesplats PP vill ha måste det regleras hårdare av stater som garanterar de spelregler som gäller. I det här fallet är det alltså EU den arenan.

    Mer bloggar om EU:
    Därför röstar jag (S) , dagens EU-val bloggtips, Juni 2, 2209 – Hökmark i köket, Vem ska sitta i förarsätet-

    På ytan verkar det kanske som en ointressant detalj. Men i EU-sammanhang ligger djävulen alltid i detaljerna. Telekompaketet är ett sådant exempel. Genom att lägga till ordet ”lagligt” framför ”innehåll”, öppnas dörren för helt nya tolkningar av direktivet.

    Om operatörerna bara är skyldiga att hantera lagligt innehåll, då kan tydligen ”olagligt” innehåll hanteras på ett annat sätt. Vem avgör i så fall vad som är lagligt respektive olagligt, en domstol eller privata företag? Domstolar har ju en vana att ta flera år på sig för att komma med ett avgörande, så de är tyvärr inte till någon större hjälp när de privata internetoperatörerna ska fatta beslut i konkreta fall.

    Därmed har upphovsrättslobbyn krattat manegen för att i prak- tiken överlåta rättsskipningen på privata företag och deras intresseorganisationer.

    Och den processen har redan inletts. Att striden om telekom- paketet är så het beror bland annat på att Frankrike antagit en lag som går under namnet ”Hadopi”. Den säger att den som har blivit anklagad för fildelning tre gånger ska stängas av från internet, utan någon inblandning av domstol.

    President Sarkozy slåss med näbbar och klor för den här lagen. Därför vill han förhindra att telekompaketet får tillägg som förbjuder den typen av lagstiftning. Det är därför striden om tillägg 138 och 166 är så intensiv. Det här är ett bakvänt och ovärdigt sätt att diskutera viktiga politiska framtdsfrågor.

    Sverige som ordförandeland kan ta initiativet till att hantera frågan på ett bättre sätt. Margot Wallström har under tio år tid letat efter ett sätt göra EU begripligt och relevant för medborgarna. Nu har Sverige och statsministern chansen.

    Rensa bort de försåtliga formuleringarna ur telekompaketet, och återför det till att bara handla om konsumentfrågor. Lyft upp frågan om de medborgerliga rättigheterna på internet till ett eget direktiv, och låt oss diskutera det.

    Det behöver inte vara något långt direktiv som tar åratal att få fram. De viktiga punkterna kan uttryckas i några meningar.

    Att vi har rätt till skydd för vårt privatliv och vår korrespondens, även om den sker elektroniskt. Att var och en har frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning. Att alla som anklagas för brott har rätt till en rättvis rättegång. Att ingen ska få stängas av från internet.

    Skydda nätintegriteten i EU-lag | Brännpunkt | SvD