Ekonomism är ett begrepp sammansatt av eko= gå runt och nomi= ge namn åt samt det samlande begreppet -ism för skolbilding eller trosriktning. Det används numera i nedsättande syfte när hushållningsaspekter tas med i bedömningen inför olika beslut i samhället. Ofta besvaras och avfärdas ekonomiska argument med att det bortser från andra aspekter, som har lika stort eller högre värde än de som kan värderas i monetära termer. Den som önskar lägga ökad vikt vid det som är omätbart i monetära termer, kan tillskriva motparten i diskussionen övertro på de ekonomiska variablerna och otro mot till exempel heliga, humana eller andra abstrakta, subjektiva omätbara värden.
Ekonomism – Wikipedia
Om man läser den Powerpoint fil som Expressen publicerade över alliansregeringens interna presentation av det det ekonomiska läget är en sak ganska uppenbart. Sverige styrs av ekonomiska teknokrater. Neoklassiska sådana eller de som på svenska brukar kallas nyliberaler. Här gäller det ekonomiska tänkande som utvecklades runt 1870 före den industriella massproduktionens genombrott och före den organiserade arbetarrörelsen.
Neoklassisk nationalekonomi är en teoribildning inom nationalekonomi vars genombrott traditionellt anges ha ägt rum runt 1870. Den kallas ibland även marginalism på grund av de marginalistiska resonemangens centrala betydelse. Med neoklassisk nationalekonomi åsyftas ett allmänt samhällsekonomiskt synsätt som fokuserar på fastställandet av priser, produktion och inkomster i marknader genom utbud och efterfrågan. Med andra ord: det som avgör vad som ska produceras är marginalintäkten, det som avgör vad konsumenten köper är marginalnyttan, det som avgör huruvida det enskilda företaget ska anställa är marginalprodukten och så vidare. Några av de mest framträdande pionjärerna inom den neoklassiska skolan var engelsmannen Stanley Jevons, österrikaren Carl Menger och fransmannen Léon Walras.
Neoklassisk nationalekonomi – Wikipedia
Arbetskraft är en vara som styrs av utbud och efterfrågan eller enklare uttryck morot och piska. Det finns inga andra influenser som styr hur människor agerar i denna tankevärld. Precis som i naturvetenskapen kan allt kvatifieras och kontrolleras genom statistik och mätningar. Med Anders Borg som det främsta räcknesticka exemplet i mängden av borgerliga ekonomer som äntligen fick en chans till revanch med alliansens valseger 2006.
Enkelt uttryckt innebär vad som sägs citerat nedan i utdrag från alliansregeringens rapport att moderaterna med Anders Borg i spetsen trodde och tror att Sverige skulle konsumera sig ut arbetslöshetskrisen. Detta genom att skatterna sänktes med 85 miljarder för främst de 20 procenten av svenska folket med högst inkomster. Vilka också är de som fått närmare hälften av inkomstförstärkningarna.
En teori som senast tillämpades i en variant av Ronald Reagan under det tidiga 80-talet. Då kallades det trickle-down economics. Även då handlade det om sänkta skatter för den välståndsskapande delen befolkningen skulle skapa ökad ekonomisk tillväxt. Tillskillnad från alliansregeringen vågade alldrig Ronald Reagan använda det amerikanska socialförsäkringssystemet till att finansiera skattesänkningarna.
”Trickle-down economics” and ”trickle-down theory” are terms of political rhetoric that refer to the policy of providing tax cuts or other benefits to businesses and rich individuals in the belief that this will indirectly benefit the broad population.[1] The term has been attributed to humorist Will Rogers, who said during the Great Depression that ”money was all appropriated for the top in hopes that it would trickle down to the needy.”[2]
http://en.wikipedia.org/wiki/Trickle-down_economics
Resultat blev förstås det det omvända i Sverige. Något som ekonomer likt Paul Krugman länge sagt utanför den inavlade ekonomkåren i Sverige. Enkelt uttryckt. Ju mer du har desto troligare är det att pengarna går till sparande. Inte till konsumtion och ökade efterfrågan på varor och tjänster.
Ytterligare konsekvens av den moderata friheten från de svenska trygghetssystemen ’bidragssystemen’ och det ökade egna ansvaret är att folk sparar. De som kan. Mer än någonsin. Som de rödgröna nedan skriver i sin rapport
Sannolikt är det försämringarna i trygghetssystemen som fått folk att av rädsla för framtiden öka sitt sparande. Konjunkturinstitutet bedömer att sparandet kommer att öka ytterligare under innevarande år, och att sparandet planar ut på denna höga nivå under 2010. Återhämtningen av den svenska ekonomin väntas således bli fördröjd av att svenska hushåll anser sig tvungna att spara för att kompensera för trygghetsbortfallet.
Diagram: Hushållens sparkvot
År 1993 är det första året under vilket den innevarande definitionen av sparkvoten rapporteras. Källa: Konjunkturinstitutet (KI)
Genom att sänka de lägsta lönekraven så att arbetslösa är villiga att arbeta till nästan vad som helt för lön skulle också mer arbeten skapas. Problemet för de moderata ekonomerna är förstås att det är inte lika lätt som i USA att sänka sin levnadsnivå i Sverige . För att det ska fungera måste förstås trygghetssystemen också sänkas till den nivån, liksom priser på bostäder, matvaror, kläder o.s.v
Ekonomin måste anpassas också till en situation där en stor grupp svenskar inte har råd att efterfråga lika mycket längre. Detta är moderaterna på god väg att uppnå med en reserv på 100-tusentals svenskar i program som jobb och utvecklingsgarantin med ersättningar under det som är socialbidragsnivå i många fall. 1.2 miljoner utanför någon slags arbetslöshetersättning och en stor grupp sjuka som nu friskförklaras.
Det är en massiv ökning av efterfrågan på arbete som inte finns av en grupp vars situation av design avsikligt försämras ju längre de går arbetslösa på ’bidrag’. Tala om att ge ’incitament’ till av göra vad som helt för ett arbete.
Problemt för alliansen är att utbudet av arbeten inte ökar. Tvärtom.
Fokus.se
»Det är åt helvete, jag har varit arbetslös i ett och ett halvt år. Och det har varit jävligt jobbigt, jag har inte haft en krona det senaste året, fräser 20-årige Mattias.«
Han sitter på en bänk på torget i Trollhättan och öser galla över både socialtjänsten och Sverige. Innan han blev av med jobbet var han snickare, ett jobb han själv tycker att han skötte. Nu är det mesta kort och gott skit, framför allt gör inte socialen tillräckligt för att hjälpa honom, anser Mattias, och vill sedan inte säga mer.
När den borgerliga alliansen tog över makten 2006 hade de en storslagen plan. I den skulle sådana som Mattias inte sitta på en bänk. De skulle jobba. Utanförskapet skulle bytas mot en arbetslinje. Planen var att sänka skatten på arbete, samtidigt som bidragen skulle minska.
Tre år senare är utanförskapet tillbaka till samma nivå.
Hundratusentals har lämnat a-kassan, arbetslösheten skjuter i höjden och socialbidragen rusar. Vad var det egentligen som gick fel?
(…)
I dag beräknas runt 1,5 miljoner personer befinna sig i utanförskap, vilket är ungefär lika många som när den borgerliga regeringen tillträdde. Skillnaden är att det har skett betydande förändringar inom grupperna som ingår. I dag är det 130 000 färre med sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning, medan gruppen arbetslösa under samma period ökat med 110 000 personer.
(…)
Det handlade om a-kassan, en viktig del om planen skulle lyckas. Varje försämring skulle mötas av motstånd – det visste regeringen – men att förändra a-kassan var en viktig pusselbit i alliansens planer.
En försvagad a-kassa skulle, enligt analysen, både minska arbetslösheten och finansiera skattesänkningarna. På så sätt skulle fler sättas i arbete, vilket var den arbetslinje alliansen hade gott till val på och vunnit med.
13,5 miljarder kronor beräknade de kunna spara genom att höja avgiften till a-kassan med upp till 300 kronor, sänka ersättningen från 80 procent av lönen till 70 efter 200 dagar samt sänka taket från 730 till 680 kronor per dag. Dessutom skulle kraven för att få ersättning skärpas – bland annat att nyutexaminerade studenter inte längre skulle ha rätt till a-kassa – och avdragsrätten för avgifter till a-kassan slopas.
http://www.fokus.se/2009/09/planen-som-slog-fel/
Frågan som majoriteten av svenskarna borde ställa sig är om rösten på alliansen 2006 och de 990-1700 kr i skatterabatt var värda det. En skattesänkning som förstås var mycket större om du hörde till gruppen höginkomsttagare likt Fredrik Reinfeldt med 50000 i skattesänkning. Frågan borde ställas speciellt med tanke på slakten på de offentliga tryghetssystemen som Försäkringskassan och A-kassa.
Visst ville majoriteten av Svenskarna bli befriad och själv ta ansvar istället för att leva på bidrag från staten vid sjukdom eller arbetslöshet. Liksom jag är säker på att alla pensionärer drömde om att få möjlighet att arbeta upp till 70-års åldern….
Regeringens presentation över läget. Ladda ner och läs i powerpoint format
Bloggat om regeringens hemliga plan:
Aftonbladet Blogg – …, Bloggen Bent, In Your Face, Röda Berget, Jinges Web och Fotob…, HBT-sossen, John Johansson(s) bl…, Norah4you’s Weblog, M-partistaten, Peter Andersson – me… och MinaModerataKaramell…,
Alliansen vill sänka lönerna – vill vi ha ”working poor” i Sverige? (Anna Vikström), Reservationslön – hur låg lön kan DU acceptera? (iakttagaren); Nu har regeringens hemliga plan kommit fram: Lönesänkning! Den borgerliga regeringen har arbetat hårt (In Your Face),
Stefan Olsson, Scaber Nestor, Kommunisternas blogg, Roger Jönsson, Kommunisternas blogg, No size fits all, GULAN AVCI, | Signerat Kjellberg…, Edvin Ala(m) 3.0, Martin Mobergs blogg och Karl Malmqvist
Mer i media:
Folket: Höj skatten, Som en inverterad Bo Lundgren; Ministrarna är vinnare på regeringens skattesänkningar;
