Claeskrantz.com

Etikett: Löner

  • Svensk modell för vilka?

    Den svenska modellen har funnits med sedan andra världskriget men frågan är om den fortfarande gäller för alla på den svenska arbetsmarknaden. Det finns en växande grupp just-in-time arbetare som flyttar från arbetsplats till arbetsplats mellan perioder av arbetslöshet. Den starka fackförening som förutsätts finnas med som en part på en arbetsplats finns inte alltid på plats.

    Arbetsmarknadens uppdelning i A, B och C lag lär fortsätta.  Liksom det social skyddsnätets allt bredare maskor. Då tror jag det behövs någon form av lagstiftning eller miniminivå även för grupper med lösare kopplingar till arbetsmarknaden.

     

    Ett alternativ är lagreglerade minimilöner. Det är i nuläget osäkert hur Svenskt Näringsliv slutligen ställer sig till denna modell, men det intresse som Svenskt Näringsliv visar för metoden i sitt remisssvar på Lavalutredningen är oroväckande. Modellen kan i och för sig framstå som lockande i sin enkelhet då den inte förutsätter kollektivavtal för det utstationerade företaget.

    Arbetsgivarverket är dock starkt negativt till lagstadgade minimilöner då det riskerar att leda till en politisering av lönebildningen som fråntar parterna det fulla ansvaret för lönebildningen och dess konsekvenser.

    Den andra modellen är så kallad allmängiltigförklaring av kollektivavtal. Det innebär att man upphöjer ett kollektivavtal till en lag. Modellen är ett sätt att åstadkomma generella anställningsvillkor även om endast ett fåtal av arbetstagarna är medlemmar i facket. Denna modell bör undvikas då vi inte bör skapa regler som bygger på eller leder till en svag facklig representation. Tvärtom bygger den svenska modellen på att de fackliga organisationerna är representativa.

    Den tredje modellen som Lavalutredningen förespråkar har däremot avgörande fördelar. Modellen innebär att fack som har ett kollektivavtal med en klar och tydligt angiven minimilön ska kunna kräva att detta villkor tillämpas även av utländska företag genom att teckna kollektivavtal. Men om det utstationerade företaget redan tillämpar lönevillkor motsvarande det svenska kollektivavtalet så är företaget fredat mot stridsåtgärder.

    Lag om lön hotar svensk modell | Brännpunkt | SvD

  • Löntagare 3% – BörsVD 21%

    Att den vanliga löntagaren får i bästa fall nöja sig med 3% är en del i den pågående samhällsomvandlingen till ett nytt klasssamhälle. Eller om man så vill fattigsverige.

    Mer intressant att veta är hur lönerna ser ut i skiktet under direktörerna. För de i toppen av den svenska välståndsligan. Den övre svenska medelklass som gynnats mest av alliansens politik. De för vilka om alliansen tog bort bort förmögenhetsskatt och fastighetsskatt.Och som gynnats mest av det s.k jobb avdraget.

    Sen har alliansens Sverige även slagit ett annat rekord. I antalet svenska dollarmiljonärer. Bara ett tidens tecken men ändå intressant.

    Fler dollarmiljonärer i Sverige
    Ökningen av dollarmiljonärer har minskat avsevärt i Sverige. Under 2007 fanns det 50.000 dollarmiljonärer i Sverige, vilket var 1.700 fler än föregående år. Men i jämförelse med Norge och Danmark har Sverige minst antal dollarmiljonärer per capita.

    – Det finns flera förklaringar till varför det ser ut som det gör i Norden. I Sverige minskade det totala börsvärdet med 11 procent 2007 medan det höga oljepriset påverkade den norska ekonomin, säger Jonas Vedung, ansvarig för kapitalförvaltning på konsultbolaget Capgemini, som sammanställt studien tillsammans med investmentbanken Merrill Lynch.

    En person som har ekonomiska tillgångar motsvarande en miljon dollar eller mer – exklusive privat bostad – kan sälla sig till klubben av dollarmiljonärer.
    En tydlig trend under 2007 var att dollarmiljonärerna placerade sina pengar i säkrare investeringar och gick från fastighetsinvesteringar till obligationer eller liknande.

    Men förstås är det någon som bryr sig om att skillnaderna ökar mellan svenskar?  Svensk fattigdom syns inte. Inte i media i alla fall eller i den verklighetsbild som majoriteten av svenskar har tror jag. Samtidigt är den en livsfarlig utveckling. För Sverige.

    Direktörernas lönelyft drar ifrån – Samhällsekonomi – E24.se

    Det som sticker ut är att löne­ökningarna 2007 blivit väldigt kraftiga, ett år då den totala vinstsumman fallit (–16 procent) vilket borde ha påverkat bonusarnas storlek. Det är bara 2003 som kommer upp i dessa höjningar. Då blev ökningen 20 procent. 2007 års uppgång skall jämföras med ett lyft på 13 procent under 2006. Jämfört med vad löntagarna fått under dessa år drar alltså ­direktörerna ifrån rejält. Det är bara under 2004 som vd:s ersättning sjunkit.

    Här resultaten från 2007 år l­önekartläggning:

    • Medianersättningen till en börs-vd var 3,3 miljoner kronor. Här ingår grundlön, bonus, ­övrig ­ersättning, aktietilldelning med mera men inte pensionsavsättning. Det är en ökning jämfört med 2006 för samma bolag med 20,8 procent.

    • 57 procent av börsbolagen (150 stycken) gav vd bonus, övriga 111 ingen bonus alls. Bonus­givarna är något färre än under 2006.

    • Bonusen betydde ett påslag i snitt på grundlönen med 31 procent vilket också är något lägre än året innan. Totalt betalade bolagen ut cirka 300 miljoner kronor i bonus.

    • Bonus kan även betalas ut trots att bolaget gått med förlust. Här några företag som visat förlust de två senaste åren men ändå gett vd bonus: Artimplant, Biolin, Bioinvent, IBS, Nexus, Precise Biometrics och Tele2.

    • Sammanlagt nio vd:ar fick en total ersättning på minst 20 miljoner kronor och ytterligare 21 lyfte mellan 10–20 miljoner. ”Tio­miljonersklubben” har ut­ökats med nio medlemmar jämfört med 2006. Endast en kvinna finns med, Annika Falkengren i SEB. Mia Brunell i Kinnevik med drygt 8 miljoner kronor kvalar ännu inte riktigt in.

    Ifjol rapporterade SvD Näringsliv att median­lönen för en börs-vd 2006 låg på 3,4 miljoner kronor. Att medianen nu sjunkit med 100000 kronor till 3,3 miljoner innebär dock inte att löneökningarna stannat av. Förklaringen är att andelen mindre och medelstora bolag i årets mätning är ­något högre. Det drar ner resultatet eftersom ersättningsnivåerna generellt är väsentligt lägre i små­bolagen. Men när medianlönen 2006 jämförs med 2007 för exakt samma 261 bolag blir ökningen 21 procent.

  • Kritisera inte riksbanken när den dödar inflationsdraken

    I Sverige kritiserar man inte riksbanken. Speciellt inte om man är politiker. Inflationsmålet är en av de få heliga budord som finns kvar i det sekulariserade Sverige. Och riksbankschefen är väl mer upphöjd än ärkebiskopen. Det handlar också om tro. Tron på högre inflation ska bekämpas med tron på riksbanken som dödar inflationsdraken.

    Att det sedan inte har mycket med verkligheten att göra har mindre betydelse. I det här fallet heter inflationsdraken LO som representant för alla Sveriges löntagare. Det är ett s.k mota olle i grind drag vilket lär slå igenom på allvar lagom till när det är dags för nya avtalsförhandlingar.

    Den kalla kyliga logiken är. Vi sänker ekonomin så att arbetslösheten ökar. Fler arbetslösa ger lägre tryck på företag att acceptera höjda löner. Att inflationen är importerad har liten betydelse. Det är de svenska löneökningarna riksbanken har som uppgift nr1 att hålla tillbaka.

    Förövrigt var inte meningen med den självständiga     riksbanken att politiken skulle tas bort från systemet? Politikerna skulle inte lägga sig i. Vad riksbanken gör hanteras bäst av ekonomiska experter. Vad det inte så det hette när beslutet togs.

    Är det inte trevligt att svenska folket har     inget inflytande över beslut som fattas av riksbanken. För visst litar du på att ekonomer fattar rätt beslut hela tiden?

    Ingves hotar regeringen | Ledare | Aftonbladet

    Drabbar medborgare

    Ingves lilla chock drabbar de flesta medborgare och därmed också regeringen. Riksbanken skriver ut nästa års tillväxtsiffror till mediokra 1,2 procent. Arbetslösheten växer till 6,5. Det reducerar möjligheterna till utgiftskrävande välfärdsreformer. Att arbetslinjen pulvriseras betyder dessutom att kostnaderna för de sociala försäkringssystemen och socialbidragen kommer att växa. Ingves hårdföra strategi kolliderar helt enkelt med regeringens, för att inte tala om löntagarnas.

    Riksbankschefens huvudbudskap är: krossa inflationsförväntningarna. Han och hans direktion kan inte göra något åt grundorsakerna: råvaruprisernas svindlande färd uppåt. Räntehöjningarna i EU driver parodiskt nog oljepriserna till alltmer svindlande nivåer, som följd av dollarns relativt försämrade värde.
    Reallöneminskningar

    Riksbanken riktar förmaningar och hot främst mot landets löntagare. Som

    LO:s Dan Andersson uttrycker saken: ”Riksbanken verkar vilja att löntagarna ska ta ut lägre nominella löneökningar för att få plats med de internationella prisstegringarna.” Många av de löntagare som lovats bättre privatekonomi via de så kallade jobbavdragen kommer till följd av Ingves ideologi sannolikt att få känna av reallöneminskningar. Sådant ingick inte i Anders Borgs planer.

    Mer i Aftonbladet