Claeskrantz.com

Etikett: näringsliv

  • Vinstintressen o välfärd – ska mormors hantering på ålderdomshem bli en företagshemlighet?

    Politikerna är oerhört naiva, menar han. ”Kontrollorganen brister. Det är det som stör mig mest. Vissa saker måste vara garanterade för eleverna. Det är en svag elevgrupp och många hoppar av när de upptäcker att de utlovade praktikplatserna inte finns eller att det saknas verkstadslokaler.”

    Lärare B och C har arbetat inom ett av de riskkapitalbolag som vinner mark inom SFI-undervisningen. Det berättar om en mardrömstillvaro där det rådde ständigt kaos. ”Vi hade inte lokaler så att det räckte, på morgonen kunde man få reda att man skulle ta sin klass på studiebesök hela dagen. Fast det fick inte kosta något förstås. En annan gång fick en stackars Fas 3-are ta hand om tre klasser utomhus hela dagen.”

    I stället för lärarledd undervisning fick eleverna ofta titta på film i klassrummet, såsom ”Farsan” och ”Jalla! Jalla!”.

    Fast när Skolinspektionen och kommunen kom på besök under en vecka satte man in extra undervisning för att uppfylla kraven. Det var enda gången som lärarna fick tillåtelse att skriva upp övertid.

    Lärarna var satta under extrem press. De skulle undervisa 30 timmar i veckan, hoppa in för sjuka kollegor, kontrollräkna tidrapporter, ha personalmöten, rätta prov, planera lektioner, ge eleverna feedback, skriva individuella studieplaner (hanns inte med) och sköta alla praktiska göromål.

    Anna Dahlbergs krönika nedan är värd att läsa om inte annat för att få en verklighetsinblick från den i stort redan privatiserade skolan i Sverige. Ja det handlar om en affärsverksamhet med vinstsyfte som huvudmål. Inte större pedagogisk frihet eller bättre kvalite på utbildningen. Om nu någon mer än ansvariga politiker trodde det

    Jag tror precis som den anonyma läraren som inte vågar träda fram med namn att politiker är både naiva, överarbetade själva och saknar både tid och nödvändig kunskap för att ha koll på hur skattepengar används redan i den kommunala verksamheten som i mycket är tjänstemannastyrd. 

    En företagsstyrd välfärd ägd och utförd av riskkapitalbolag med vinstmaximering som enda princip hur ska den kontrolleras för så att den uppfyller ens minimikraven?  Speciellt inte om verksamheten är en företagshemlighet som där anställda riskerar få sparken om den informerar om den dåliga kvaliten på ’produkterna’ 

     

    Vinstintresset förstör skolan medan politikerna tittar på | Anna Dahlberg

    Rädslan är stor för att träda fram, eftersom friskolorna inte omfattas av meddelarfriheten. Den som avslöjar missförhållanden på en privatägd skola är fritt byte för arbetsgivaren och riskerar att få sparken.

    Efter intervjuerna hör flera av lärarna av sig och ber mig stryka allt som skulle kunna leda misstankarna till dem personligen. Så ser villkoren ut på världens mest avreglerade skolmarknad.

    Lärarna har erfarenheter av allt från SFI till yrkesgymnasium och grundskola. Men missförhållandena är desamma.

    Lokalerna är undermåliga. De är ständigt underbemannade och vikarier sätts i princip aldrig in. Lärarna förvandlas till allt-i-allo-personal som ska sköta allt från vaktmästeriuppgifter till själavård. Elever som behöver särskilt stöd hinns inte med. Det saknas pengar till skolmateriel. Fortbildningskonferenser förvandlas till säljmöten där man ska kläcka slogans och hitta på nya sätt att ragga elever.
    —

    Lärare A arbetar på ett yrkesgymnasium inom Thoréngruppen. Han berättar att ägaren gång på gång har startat nya skolor utan att det finns lokaler och materiel för ändamålet. ”När den här skolan öppnade fanns det ingenting. Det fanns inte en svets, inte en hammare, ingenting. Så kan det se ut i ett halvår eller ännu längre.”

    Ett yrkesgymnasium utan så mycket som en hammare? Det låter för osannolikt för att vara sant, men bilden bekräftas i Skolinspektionens granskning, som dock avskrev ärendet i slutet av 2011.

    I marknadsföringen målas en helt annan bild upp. ”Det påstods att vi hade lokaler och massor av kontakter med företag.

    I själva verket hade vi inget av detta”, säger lärare A som hävdar att Thoréngruppen bara brinner för en enda sak – att tjäna så mycket pengar som möjligt. 

  • Svenskt näringsliv för dåligt för innovationsföretag i Sverige?

    Det talas ganska ofta om företagsklimatet i Sverige. Ett företagsklimat som ska vara en mätare på hur väl det fungerar att driva företag i Sverige.

    Tyvärr har företagsklimat diskussionen i Sverige mest kommit att innebära prat om lägre skatter, minimal politisk kontroll över företagen och att samhället i stort inte uppskattar de stora insatser företagaren gör för samhället.

    Det finns alltför liten diskussion om innovations och riskkapital klimatet. Eller utbildning och samhällsstrukturer som stödjer individens utveckling i en ny global kunskapsekonomi.

    Svenskt näringsliv består idag av på ena sidan 100-år gamla företagsgrupper runt basindustrier och på senare tid den så omhuldade och bidragsförsedda persontjänst sektorn om man ska döma av den offentliga debatten.

    Internetjänstföretag och kunskapsföretag som växer i stort saknas både i den offentliga diskussionen om företagande i Sverige.

    De företag som vill växa och utvecklas som internet och tjänsteföretag på en globalmarknad likt skype, spotify med flera kommer av nödtvång idag söka sig bort från ett provinsiellt svenskt näringsliv baserar på 100-år gamla basindustrier.

    När makthavarna i den lilla grupp som styr svenskt näringsliv och i stor del möjligheterna till riskkapital är ett gäng 55+ gubbar och gummor med den gemensamma nämnaren en ingenjörs eller ekonom utbildning från 1950-60 talet kanske det inte är så konstigt hur dåligt innovationsklimatet är?

    Hur ska en till hälften internet analfabet förstå en global internet ekonomi?

    Internetföretag flyr Sverige – ”för dåligt innovationsklimat” – IDG.se: ”Svenska fråga-svar-tjänsten Mancx öppnar kontor i Silicon Valley snart. De är övertygade om att det är ett måste för att kunna komma vidare och bli en global spelare på riktigt.

    – Om vi hade börjat där borta istället hade vi kommit snabbare framåt än vad vi gjort här i Sverige. Det finns ett fantastiskt innovationsklimat där, det finns en vilja att dela med sig och hjälpa andra. Det ordnas ofta träffar där man kan träffa investerare över en öl, säger Mattias Guilotte, marknadschef på Mancx.

    Mancx har fått hjälp av serieentreprenörern och investeraren Nicolai Wadström och acceleratorn Bootstrap Labs. Mancx har fått en plats i kontorslokalen Rocket Space där flera olika startups samlats.

    – Det är flera events i veckan i Rocket Space där man kan träffa investerare på ett avslappnat sätt, något som känns otänkbart här i Sverige. Till och med välkända namn tar sig gärna tid för en öl för att höra vad du jobbar med och kommer med bra och snabb feedback. I Sverige är alla försiktigare och vill inte gärna berätta om sina idéer.

    Tillgången till kapital är en annan anledning till varför Mancx startar upp ett företag i USA. Mattias Guilotte tycker att den svenska investeringsmarknaden är svår.

    – Det finns ingen riktig konkurrens här och hög risk ses som något dåligt. I USA ryggar de inte för hög risk så länge det finns stor potential också. Sedan har många av investerarna där borta varit med länge och kan väldigt mycket om vad som fungerar och inte på internet och den kunskapen finns inte här.

    Men inte alla ser behovet att flytta till Silicon Valley. Betalningsföretaget Izettle har sitt huvudkontor i Stockholm och har inga planer på att flytta.

    – Det är inte smärtfritt att vara i Sverige, inte utan utmaningar. Poolen av kandidater att rekrytera ifrån är liten, men vi har inte haft några problem än så länge. Jag tror ibland att det finns en sjuka, att man tror att det är bättre på ett annat ställe. Det finns mycket startups här, men man får ge sig ut på eget bevåg och lära känna de andra för att få till ett utbyte av erfarenheter, säger Johan Bendz, marknadschef på Izettle.”

    (Via .)

  • Marknadens talibaner på SvD ledare och die dumme schweden

    Det är kanske inte så konstigt att SvD ledare är förespråkare för en kapitalism utan mänskligt ansikte. Men ibland kan ideologisk nit och bokstavstroende modell taliban om hur marknader fungerar bara vara exempel på ’die dumme schweden’ eller korkat på vanlig svenska. 

    Sverige är det enda landet i västvärlden under den moderata alliansen och dess industriminister före detta VD:n på hushållningssällskapet i Västerbotten som inte har en nationell industripolitik. Saab är sedan länge ett företagslik där det är för sent att rädda något av vad som nu är plundringen av svensk högteknologi. Men politikerna i den borgerliga regeringen kunde agerat om de inte varit bokstavstrogna marknadsfundamentalister. Och hade ett näringslivsdepartement totalt okunniga om svensk industri. 

    Det var när finanskrisen slog till som staten skulle agerat precis som man gjorde i alla andra länder i västvärlden utom Sverige. Det var George W Bush och republikanerna som gick in för att hjälpa de amerikanska bilföretagen. I Tyskland Angela Merkels konservativa. I Frankrike den konservativa Nicholas Sarkozy. Uppenbarligen har man i dessa länder en samsyn på en nationell industripolitik med socialdemokraterna och Håkan Juholt.

    I Sverige valde den borgerliga moderat regeringen     istället att rädda bankerna med hundratals miljarder i garantier för att skydda dem från akut konkurs. Det förresten då ingen från SvD ledare som förespråkade att svenskt banväsende och kapital lika gärna kunde hanteras från Senegal via Senegalesiska banker?

    Att bilindustrin tillsammans med den övriga tunga tillverknings industrin råkar vara navet i den svenska konsult och tjänsteekonomin verkar heller inte vara något de känner till på SvD ledare. Sverige hade behövt en nationell industripolitik som med satsning både på att utveckla existerande företag och skapa förutsättningar till kreativt nyföretagande i en kunskapsekonomi. Sverige har varit speciellt dålig på att utveckla tjänster inom it-sektorn utanför telekom som ett exempel.

    Jag tror SvD ledare hade behövt lite bredare kunskaper om verkligheten än det man inhämtar på timbros ideologiska skolnings seminarier. Som förövrigt är lika föråldrade som marxismen produktionsmedel i en global kunskapsekonomi

    Mer i media:
    AB,

    Bloggat:
    SvD:s gulliga kapitalism, Sommartrams signerat SvD:s ledarredaktion…., Kortsiktigt tänkande styr, Vi vill skapa möjligheter för människor och företag att få växa, Kielos kicks SvD butt, Somalier tar över ledarredaktionen på SVD?, Post postindividualismen, JUHOLT, ARBETAREN & SKITJOBBAREN…, Öppenhet lägger grunden för att just friheten ska kunna vinna fler segrar i vårt land

    Ska Juholt köpa Onoff? | Ledarsidan | SvD

    Men vad tycker Socialdemokraterna egentligen om allt detta? Partiet har gjort det till ett paradnummer att utnyttja folks oro då trygga och traditionstyngda varumärken hotas. Håkan Juholt har fortsatt i Sahlins hjulspår och krävt mer statligt engagemang i Saab, och meddelat att Socialdemokraterna är redo att bistå med statliga ”insatser och investeringar”. Man har hänvisat till att bilindustrin varit utsatt för hård internationell konkurrens.

    Visst är det sorgligt när företag flyttar eller läggs ned, framför allt för de anställda inom landet. Det gäller både Saabs och Onoffs personal. Men en ansvarsfull politiker borde i sådana lägen i stället peka på hur arbetsmarknaden kan effektiviseras så att arbetslöshetstiden, för de som tidigare arbetat för företag som konkurreras ut, blir så kort som möjligt. Det gäller också att se till att våra trygghetssystem fungerar som de ska, bland annat just för att förenkla omställningar och ekonomiska strukturomvandlingar.

    Så resonerar dock inte personer som Sahlin och Juholt. Med tanke på det ska det bli spännande att höra varför Onoff, precis som Saab, i konsekvensens namn förtjänar att räddas av staten. Om exempelvis Samres projekt i Senegal blir framgångsrikt och fler telefoncentralsoperatörer väljer att flytta till landet bör Socialdemokraterna, enligt sin egen logik, rädda svenska jobb också inom den branschen. Trots att all rimlig ekonomisk logik talar emot. Men vad gör man inte för att håva in några extra röster på valdagen?

  • Globaliseringsrådet hyllas från SNs annex på SVD

    Att det ‘opolitiska’ Globaliseringrådet presenterar en rapport som i stort är den önskelista som svenskt näringsliv kört med de senaste 30-åren är kanske inte så förvånande.

    Ge åt näringslivseliten vad näringslivseliten kräver borde kanske vara mottot för riksdagens liberala partier. Ironin är förstås att dagens moderaterna eller i alla fall den politiska ledningen vill satsa på skattesänkningar för medelklassen istället. Man kan undra vilka diskussioner som förs inom alliansregeringen.

    Sen är ju klassikern från SN att de vill göra sig av med LAS. Målet de haft de senaste 30-åren.

    Var det förövrigt inte alliansen som skulle sluta med att politisera forskningen förresten?

    Mer i media:
    Sänkt skatt för bättre globalisering, Globaliseringsrådet har fel om las

    Bloggat:

    Bloggen Bent, Svensk historia, Stockholm enligt Ank…, Fredrik Segerfeldt, Mikael Wendt bloggar, Dick Erixon, Daniel Scythe, Jonssons funderingar, Magnus Andersson, Peter Swedenmarks bl… och Patrik Öhman.se

     

    Nu finns rådets slutrapport. Den presenterades igår av ett antal rådsledamöter och ordföranden Lars Leijonborg. Man får säga att rådet har tagit vara på den frihet som statsministerns frånvaro har skapat. Här finns mer matnyttigt innehåll än det för stunden politiskt gångbara.

    Bäst är perspektivet. Rapporten har titeln Bortom krisen och inriktar sig på vad som bör göras när konjunkturen har stabiliserats och globaliseringen får upp farten igen. Man konstaterar att det internationella konkurrenstrycket inte blir svagare och att vi är farligt beroende av ett litet antal stora exportföretag. Verklig välfärdspolitik för framtiden är en politik som drar till sig nya investeringar och gör det attraktivt för välutbildade, driftiga människor att arbeta i Sverige. En skola i toppskick blir den viktigaste delen av framtidens fördelningspolitik; där träffar rådet helt rätt.

    Skattepolitiken ses i termer av skapande och utveckling snarare än utjämning. Rådet föreslår att brytpunkten ska höjas så att betydligt färre än idag betalar statlig inkomstskatt, och värnskatten vill man avskaffa helt. Världens högsta inkomstskatt är ett uselt argument när man ska locka högutbildad arbetskraft, investeringar och skapa en god miljö för huvudkontor.

    Reformer för en växande ekonomi… | Ledarsidan | SvD

  • Istället för folkbildning varför inte nyföretagar utb?

    Istället för folkbildning kan man undra varför svensk näringsliv inte satsar mer resurser på utbildning och stöd till nyföretagande och småföretag. Historia i all ära men varför svenskt näringsliv har så dåligt självförtroende att man måste informera om att man har relevans?

    Speciellt men tanke på det urusla stödet för nyföretagande under alliansen.

    Blogg: SvD:s ledarredaktion | SvD
    Svenskt Näringsliv har ganska nyligen lanserat sajten Företagsamheten, som jag först i dag hittar till och det är en glad överraskning. Det är en snygg, matig och informationsspäckad sida där man kan hitta mängder av information om näringslivets historia i Sverige, om en mängd svenska entreprenörer genom tiderna och om en mängd av våra mest kända och anrika företag.
    …

    Det är, kort sagt, folkbildning. Och sådant behövs på området företagsamhet – som sällan får en framträdande roll i skolans läroböcker i historia.

  • Arbetsgivare och opposition fattar läget – inte alliansen

    Det kan vara värt att citera vad arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) sade i riksdagen extra-debatt där krisen och det socialdemokratiska förslaget om ett stimulanspaket.  Uppenbarligen har företagen inte hört debatten i riksdagen?

    “Socialdemokraterna är alltför snabba med
    att befria företagen från ansvar för att i stället kräva fluffiga
    åtgärdspaket”, sade Littorin i riksdagens extrainsatta debatt om
    varselläget i Sverige.
    __

    Littorin konstaterade att det trots tusentals varsel de senaste månaderna finns tiotusentals lediga jobb anmälda på arbetsförmedlingarna. Och det finns, trots krisstämningarna,
    goda förutsättningar för att de som varslats ska kunna få nya jobb.

    Mer i DI

    OM Sveriges arbetsmarknad och ekonomi är god finns det förstås inget behov av åtgärder eller stimulanspaket. Varken för företag eller privatpersoner. Näringslivetsförslag går ju helt logiskt ut på att förbättra för företagen men då borde man också kunna göra något för arbetslösa, varslade och vanliga svenskar.

    Bakom Littorin finns förstås Anders Borg som fokus i veckan helt korrekt döpte till sveriges
    mäktigaste person. Det är Borg, inte Littorin som lägger villkoren för
    både arbetsmarknadspolitik, offentliga investeringa och för den delen
    vad sverige ska ha för typ av försvar.

    I grunden handlar det tror jag om en syn     från Borg med flera där staten enbart ska syssla med att tillhandahålla grundförusättningarna som infrastruktur sen är det upp till enskilda företag och anställda att klara sig själv. Vilket ju gör exemplet carnegie än märkligare.

    Bloggat:
    Arbetsgivarna vill ha större offentlig sektor, eller?, Penningpolitiken avgörande

    ”Arbetslösheten växer med 100 000 personer”

    En kompletterande och mer offensiv strategi skulle vara att släppa fram reformer och investeringar som Sverige ändå behöver göra, men som blir billigare att genomföra nu och som samtidigt kan förekomma en del av krisens skadeverkningar. Sådana reformer och investeringar finns både i den offentliga och i den privata sektorn.

    De flesta ekonomer dömer ut finanspolitiska stimulanser som instrument för att utjämna normala konjunktursvängningar. De får ofta genomslag för sent och eldar på under nästföljande högkonjunktur. Inför risken för en mycket allvarlig och långvarig lågkonjunktur är läget dock ett annat.

    I en artikel i ”Ekonomisk debatt” från 2003 argumenterade Anders Borg för just den här typen av aktiv finanspolitik. Där poängterade han särskilt att en aktiv finanspolitik kan vara framåtsyftande och ta hänsyn till vad prognoserna säger, vilket är bättre än att passivt invänta notan som kommer när kostnaden för arbetslösa ökar.

    Enligt vår bedömning finns ett utrymme för långsiktiga reformer med en årskostnad på 30 till 40 miljarder. Utöver detta finns som vi ser det ytterligare ett utrymme på cirka 20 miljarder för tillfälliga åtgärder koncentrerade till den allra närmaste tiden. Som en jämförelse kan nämnas att både USA och Kina är på väg att rulla ut väsentligt större finanspolitiska satsningar, räknat som andel av BNP. Även Storbritannien och en del and-ra länder genomför nu extra åtgärder.

    En reform- och investeringsstrategi skulle kunna bygga på fyra pelare:

    Först, en extraordinär finanspolitisk satsning på offentliga investeringar. Åtskilliga vägar och järnvägar är färdigplanerade och kan tidigareläggas. Inte minst finns ett uppdämt behov av underhållsarbeten som är lönsamma och som kan dras i gång ganska snabbt. Olika finansieringsmetoder bör också tillåtas. Offentlig – privat samverkan (OPS) har i Norge och Finland använts med stor framgång för att få en mer effektiv sammankoppling av byggen och driften i infrastrukturprojekt.

    För det andra, släpp fram privata investeringar. Åtskilliga företag vill investera, men får inte eller sitter fast i långa tillståndsprocesser. En hel del energiproduktionsinvesteringar väntar bara på klartecken för att komma i gång. Många företag har tvingats vänta med miljöinvesteringar till följd av långa handläggningstider. För många framstår också tillståndsprocessen som riskabel, eftersom den kan leda till att även den befintliga verksamheten åläggs restriktioner eller ökade krav. Regeringen föreslår visserligen en viss förändring i miljöbalken. Men till stor del kvarstår problemet.

    Av avgörande betydelse inte minst för basindustrin vore en brett förankrad energipolitisk överenskommelse som möjliggör att planeringen för nödvändiga energiinvesteringar nu skulle kunna inledas. Det är inte bara räntor som behöver komma ner. Det gäller även elpriserna.

    För det tredje, öka lönsamheten i investeringarna. Arbetskostnad är en viktig faktor för investeringars lönsamhet. Här spelar arbetsgivaravgifterna en stor roll. En fortsatt generell sänkning skulle ge en bättre koppling mellan avgiftsuttag och förmåner.

    En djupare konjunktursvacka är ett gyllene tillfälle att se över kapitalinkomstskatten. Många investeringar blir avsevärt mer lönsamma om kapitalinkomstskattesatsen skulle sänkas från nuvarande 30 procent närmare snittet för Europa runt
    10 procent.

    Avskaffa till exempel stämpelskatt vid övertagande av fastighet och fastighetsskatt för näringsfastigheter. Indirekt förbättras lönsamheten i investeringar. Nedgången i fastighetsvärdena dämpas.

    En åtgärd som skulle förbättra investeringsklimatet för såväl materiella investeringar som investeringar i humankapital är en sänkning av inkomstskatten. En sänkning av den statliga inkomstskatten med sikte på en högsta marginalskattesats på 40 procent skulle på ett mycket påtagligt sätt förbättra investeringsklimatet i båda dessa avseenden.

    För det fjärde, förbättra kredittillgänglighet under krisen. På en rad områden kommer lönsamma investeringar inte i gång därför att krediter inte finns eller blivit onödigt dyra i finanskrisens kölvatten. Om inte bankernas kreditgivning lossnar snart och finansmarknaderna börjar fungera igen kan det bli nödvändigt att införa en allmän statlig garanti av bankerna av samma typ som vid bankkrisen vid 1990-talets inledning. Vi tror att vi närmar oss en sådan punkt.