Claeskrantz.com

Etikett: Pakistan

  • Nystart med Obama borde innebära nyinriktning över Atlanten

    Det förvånar mig knappast att DN viftar med flaggan och fortsätter föra vidare Bush administrationens argument om att Nato/EU ’ska göra mer i Afghanistan’.

    Vad DN borde göra liksom övriga Nato länder är att avvakta tills den översikt
    av hela politiken för AFPAK regionen gås igenom i den stora översyn Obama beordrat. Och fundera över om ökade militärinsatser är lösningen på ett politisk problem. Vilket det naturligtvis inte är.

    Sen är det nästa skrattretande att läsa DN om Georgiens anslutning till Nato och förhållandet till Ryssland. Förhållandet till Ryssland är ’business as usual’ med USA där flertalet avtal om samarbete och stöd till trupperna i Afghanistan gjorts. Detta för att NATO/Usa blir allt mer beroende av de central asiatiska republikerna och Ryssland att förse trupperna med allt från bensin till mat. För att neo-talibanerna attackerat just försörjningslederna genom Pakistan. Och naturligtvis de genom Afghanistan. Ett mönster som känns igen från Irak.

    En utvidgning av NATO tror jag är död som en politisk fråga just nu bland annat för att USA/Nato är beroende av Rysslands välvilja till de trupper de har i Afghanistan. Men detta kanske inte nått fram till företrädarna för svensk utrikespolitik och dess megafoner på DNs ledarsida.

    Ny ton över Atlanten – DN.se

    Men Browns besök kan också ses som starten för en ny relation över Atlanten. USA och Europa har i och med valet av Obama en unik chans att reparera det som gick sönder under Bushadministrationens åtta år långa framfart på världsscenen.

    Ett förbättrat förhållande vore välkommet, men det innebär också att hårdare amerikanska krav kommer att ställas på Europa. EU och Nato måste vara beredda att ta ett större ansvar.

    Ett tydligt exempel är Afghanistan, där utvecklingen stadigt förefaller gå åt fel håll. Talibanerna har repat sig, gränsen till Pakistan läcker som ett såll, våldet grasserar, förtroendet för president Hamid Karzai är lågt både bland afghaner och i omvärlden.

    På tisdagen kom även uppgifter om att FN i dagsläget anser att de afghanska valen inte kan genomföras som planerat. Säkerhetsläget är för dåligt, de logistiska problemen för stora.

    USA har bestämt sig för att kraftsamla. I takt med att engagemanget minskar i Irak ska det öka i Afghanistan. Mer amerikansk trupp är på väg.

    Men detta är inget som USA kan klara på egen hand, och blickarna riktas naturligen mot Nato där det hittills varit lite si och så med medlemsstaternas vilja att skicka sina soldater till de områden där de bäst behövs.

    Visst är det så att försvarsalliansen har flera stora utmaningar framför sig. Tankarna på en utvidgning till Georgien och Ukraina reser exempelvis svåra frågor om relationen till Ryssland och om försvarsgarantin i artikel 5 verkligen kan komma att omfatta även dessa stater. Georgienkriget i somras tyder väl närmast på motsatsen.

    Men även om utvidgningen lär fortsätta att stå högt på dagordningen går det inte att komma ifrån att det är i Afghanistan som Nato verkligen prövas. Och med Obama i Vita huset kan något nytt och konstruktivt ske – inte bara på marken i Afghani-stan utan även med Nato.

    ”USA må vara frustrerat över att andra medlemsländer i Nato inte bidrar mer till operationen i Afghanistan, men det är betydligt bättre att ha en sådan diskussion än att diskutera ifall länder som Frankrike och Tyskland alls ska ställa upp med trupp”, skriver professorerna Stephen Brooks och William Wohlforth i senaste numret av Foreign Affairs.

    Hela artikeln är ett försvarstal för internationella organisationer. Funge-rande institutioner gynnar USA, menar de. Koalitioner av villiga, som Bushadministrationen gärna laborerade med, har betydande brister eftersom de kräver ständigt nya överenskommelser, eftergifter och kompromisser.

    Insikten om institutionernas betydelse finns i Obamaadministrationen. George W Bush var ute efter att rasera världsordningen, men nu finns, menar Brooks och Wohlforth, en möjlighet för USA att gå före i arbetet med att reformera det internationella systemet så att det bättre kan hantera de nya hot och utmaningar som världen ställs inför.

    I den viktiga processen måste EU vara med. Världen har åtskilligt att vinna på att USA och EU drar åt samma håll. Och kanske är Gordon Browns besök faktiskt startskottet för något nytt.

  • Förväntad offensiv Afghanistan och avtal med ryssland

    För alla de som trodde att realpolitiken eller maktblocks politiken var något förgånget är det ganska intressant att de de avtal som nu träffas mellan USA/Nato och Ryssland.

    NATO/USA är hårt trängda i Afghanistan bland annat därför att transport vägarna genom Pakistan störts och attackerats av Neo-Talibanska grupper. Det förklarar vad Kissinger gjorde i Muchen för att säkra bränsleförsörjningen till trupperna i Afghanistan med ett Ryskt/Kazakhstanskt avtal om leveranser. Och de avtal

    Det underförstådda är då förstås att USA/Nato stoppar alla planer på att ansluta före detta sovjetiska republiker som Ukraina och Georgien till NATO/Usa sfären. Hur mycket svenska utrikesministrar än protesterar.

    Var Sverige hamnar i övrigt kan man bara undra då vi lämnar över vår säkerhets och utrikespolitk att köras på automatik via NATO. Enligt den rådande säkerhetspolitiska analysen som även socialdemokraterna skriver under på var ju maktkamp mellan nationer eller block något förgånget och därför kunde svensk militär samordnas med NATO/USA.

    Asia Times Online :: South Asia news, business and economy from India and Pakistan
    …. Asia Times Online :: South Asia news, business and economy from India and Pakistan
    ….meanwhile, various diplomatic initiatives are underway for the North Atlantic Treaty Organization (NATO) forces to be fully prepared come April.

    Russian connection The Obama administration went the extra mile to achieve this task by unofficially using the services of veteran Henry Kissinger, a former US national security advisor and secretary of state, to deal with Russia. Kissinger has been dealing with Moscow on START (Strategic Arms Reduction Treaty) negotiations as the accord expires in December this year.

    On the sidelines of this past weekend’s 45th Munich Security Conference, Kissinger was instrumental in making a deal with Russia under which the most Russian-influenced Central Asian republic, Kazakhstan, agreed to refine and supply 100% of the oil needed for NATO in Afghanistan. Currently, 90% of the oil is supplied by Pakistani refineries, with 5% coming from Azerbaijan and the rest via other Central Asian sates.

    Russia has also tacitly agreed to allow NATO’s military supplies to pass through its territory as routes through Pakistan are being severely disrupted. In return, Moscow would expect NATO expansion into Europe to stop and that other defense-related issues in Europe would take into consideration Russian demands.

    On the battlefields in Pakistan and Afghanistan, meanwhile, plans are afoot to launch the strongest offensive yet against militants. This could begin once Pakistani army chief General Ashfaq Parvez Kiani returns to Pakistan from the United States where he will discuss in detail the dynamics of the militancy and enhanced cooperation between Islamabad and Washington.

    Reblog this post [with Zemanta]

  • Det politiskt havererade centralasien, pakistan och aghanistan

    Såg denna recension i GP av en bok som jag hade rekommenderat för den som vill sätta sig in i en annan verklighetsbild än den som vanligtvis presenteras i västmedia. Inklusive svensk media som är osvikligt dåligt att rapportera från ett krig Sverige deltar i med soldater. Och investerat nästan en miljard till.

    En och annan svensk kanske då förstår att talet om att bekämpa AQ eller talibanerna ar varit mestadels tom retorik i många år mot en bakgrund av en verklig kamp över kontrollen i central och syd-ost asien. mellan USA, EU, Pakistan, Indien, Kina och förstås Iran. 

    Ahmed Rashid: Vägen mot kaos – Kultur – Göteborgs-Posten

    Nyligen kom i imponerande snabb översättning av Charlotte Hjukström hans Vägen mot kaos – en tjock pocketlunta på 579 sidor – med undertiteln USA:s politiska haveri i Afghanistan, Pakistan och Centralasien. Det är en ytterst kunskapsrik, faktaspäckad, skrämmande och beklämmande bok. USA:s skiftande regimer har genom historien haft en osviklig förmåga att satsa på fel makthavare, på diktatorer i olika delar av världen. George W Bush är inget undantag.

    Bushadministrationens strategier har medfört att krisen i Sydasien och i Centralasien är långt värre nu än före 11 september. Många trodde nog att invasionen av Afghanistan skulle skapa stabilitet och leda till ett varaktigt intresse för hela denna fattiga, underutvecklade, söndertrasade region. Sju år efteråt vet vi att det mesta bara har blivit värre, ty snabbt vände USA-regimen Afghanistan ryggen och invaderade ett annat muslimskt land, Irak.

    Hotet från al-Qaida och dess filialer sträcker sig nu över nya delar av Afrika, Asien och Europa, menar Rashid, som är stenhård i sin kritik av alla, främst USA och Pakistan, men också av EU:s mer passiva hållning. Bushregimen har stöttat diktatorer i Centralasien för att få tillgång till flygfält och för att CIA skulle kunna skicka fångar till deras fängelser. Behovet av olja och kontroll över strategiska områden har kamouflerats av vackert tal om demokrati och fattigdomsbekämpning.
    —

  • Neo-Talibaner i Pakistan-Afghanistan

    För den som är intresserad en video från det krig folkpartiet vill skicka svenska soldater att slås i. Det är en ’reklamfilm’ gjord av neo-talibaner för rekrytering. Notera att det är i bergstrakterna mellan Afghanistan och Pakistan som kriget förs. De experter som förutsåg att pakistan-afghanistan regionen skulle dras in i ett krig som påverkar hela central och sydostasien verkar få rätt.

    Mer information finns på atimes.

    Asia Times Online :: Video


    Related
    article: Setback for
    Pakistan’s terror drive
    Two videos made by the Taliban in Pakistan’s tribal areas between August 2007 and early 2008. The first video (”Recruiting) is a recruitment/propaganda effort with English subtitles. The second (”Battlefield”) shows battle scenes, including Pakistani troops laying down their arms.

    Related article: Setback for Pakistan’s terror drive

  • Från Pakistan till Georgien

    Som Asia Times skriver nedan håller Washingtons främst allierade i Pakistan på att åtalas av den demokratiskt valda regering som USA med flera insisterade på att Pakistan skulle införa. Med resultatet att pakistan idag är ännu mer instabilt.

    Vad har Pakistan med NATO, USA, Ryssland och Georgien att göra. Jo, Den enda transportvägen via land som trupperna kan försörjas med I Afghanistan och hamnar där. Därför träffade NATO ett avtal med Ryssland vid det möte i Bukarest som Georgien nekades NATO inträde att landvägen genom ryssland skulle öppnas för transporter till Afghanistan. Ryssland skulle också för första gången skicka folk till Afghanistan för att träna det Afghanska polisen. Med andra ord NATO och USA behöver ett samarbetsvilligt Ryssland i central-asien och inte minst mellanöstern.

    En av många anledingar till varför USA och NATO inte kommer att göra något för att hjälpa Georgien annat än möjligen lite hårda ord. Realpolitik på storkmaktsnivå. Det finns heller ingen oberoende röst som kan agera. EU, NATO, och inte minst FN är alla bundna till Bush administrationen och resultatet av två beslut. Irak kriget och det s.k kriget mot terrorismens godkännande.

    Och i bakgrunden finns förstås alltid olja och gas i det nya kalla kriget över energitillgångar. Kaukasus som rysk sfär mot mellanöstern som amerikansk kanske?

    Asia Times Online :: South Asia news, business and economy from India and Pakistan
    ”The single strategy of severing NATO’s supply lines from Pakistan is the key to success. If the blockage is successfully implemented in 2008, the Western coalition will be forced to leave Afghanistan in 2009, and if implemented next year, the exit is certain by 2010.”

    Several al-Qaeda cells have apparently been activated in Karachi to monitor the movement of NATO supply convoys.

    This focus on Karachi coincides with two major events. First, the Pakistani armed forces are heavily engaged in fighting against militants in Bajaur Agency and in the Swat Valley in the tribal areas along the Afghan border.

    At the same time, the coalition government in Islamabad is preparing to impeach Washington’s point man in the region, President Pervez Musharraf, mainly over his implementation of a state of emergency and dismissal of the judiciary last year when he headed a military administration.

    The unpopular military operations and the political crisis, which could see Musharraf respond by using his constitutional powers to dissolve parliament, play into al-Qaeda’s hands as the government’s ability to counter new threats is considerably reduced.

    NATO is understandably acutely concerned over protecting its supply lines into land-locked Afghanistan. When routes in Khyber Agency came under attack this year, NATO reached an agreement with Russia for some goods to transit through Russian territory. This alternative is costly, though, given the distances involved, and can only be used in emergencies.

    Washington tried to get Iran to permit the passage of goods from its seaports into neighboring Afghanistan, but Tehran refused point-blank.

    So NATO is stuck with Pakistan as a transshipment point, along with its political instability.

    The latest crisis has it roots in elections in February, following Musharraf stepping down as chief of army staff. The national elections that followed resulted in a coalition civilian government headed by the pro-American liberal and secular Pakistan People’s Party and Nawaz Sharif’s conservative right-wing Pakistan Muslim League, whose political constituency is traditional and religious segments of society. The Pashtun sub-nationalist Awami National Party and the traditional religious Jamiat-i-Ulema-i-Islam are another mismatch in the coalition.

    As a result, from the beginning the coalition was pulled in various directions, with little consensus on key matters such as the ”war on terror”. Only recently did the parties agree to move ahead on trying to impeach Musharraf.

    Pakistan is the strategic backyard for NATO as well as for the Taliban and al-Qaeda. If Musharraf does go, it would be a huge victory for the militants to see off the US ally through whose office millions of dollars of aid are channeled in the ”war on terror”.

  • USA och NATO förlorar i Afghanistan

    Att NATO och USA håller på och förlora kriget i Afghanistan är uppenbart för de flesta observatörer. När som i den senaste attacken i Kunar Afghansk gerilla kan ta sig innanför en position bemannade av amerikanska soldater och döda 9 och såra 20 var steget inte långt borta att hela postionen hade förintats. Det närmar sig en kapacitet liknande den vietmin hade under vietnamkriget att i regelrätta strider ta sig an och besegra amerikanska soldatet. Inte ens i Irak har större amerikanska trupp positioner varit nära att förintas vad jag vet. Att det skede samtidigt som flera liknande anfall på andra platser visar på ’command and control’ från den Afghanska gerillan.

    Än mer oroväckande är hur man direkt skjuter från den pakistanska gränsen in till Afghanistan mot Amerikanska och NATO trupper. Samt uppbyggnaden av de pakistanska talibanerna med regeringsstöd i gränsområdena som Asia Times rapporterar om här.

    Med Indien, Pakistan, Iran, Kina, Ryssland, USA och Väst-Europa inklusive Sverige alla involverade har Afghanistan kriget redan utvecklats mot en regional konflikt. Precis som I Irak.

    I Sverige sägs det som vanligt inget om Afghanistan och det krig vi skickat soldater till. Mer än i korta telegram som Aftonbladets nedan eller Svd’s

    Aftonbladet: Aftonbladet telegram: Amerikaner dödade i Afghanistan
    Vid
    en attack mot en amerikans militärbas vid gränsen till Pakistan dödades
    nio soldater och femton skadades i den dödligaste attacken mot
    amerikaner i Afghanistan på tre år.

    Det var ett hundratal människor som gav sig på basen med granater och maskingevär.

    Talesmän för den amerikanska armén säger att attackerna blivit intensivare och bättre koordinerade än för ett år sen, uppger AP.

    9 Americans Die in Afghan Attack – NYTimes.com
    The attack, the worst against Americans in Afghanistan in three years, illustrated the growing threat of Taliban militants and their associates, who in recent months have made Afghanistan a far deadlier war zone for American-led forces than Iraq.

    The assault on the American base in Kunar Province was one of the fiercest by insurgents since the American-led invasion of Afghanistan routed the Taliban and Al Qaeda militants in late 2001.

    The militants have since regained strength in the tribal areas of Pakistan, which they have often used as a base for raids into Afghanistan, an increasingly sore point for the American and Afghan governments.

    The new American commander of NATO forces in Afghanistan emphasized that issue on Sunday in an interview that took place before details of the Kunar attack were disclosed, asserting that the militants were not only entering Afghan territory but also firing at targets from the Pakistan side.

    “It all goes back to the problem set that there are sanctuaries in the tribal areas that militant insurgent groups are able to operate from with impunity,” said the commander, Gen. David D. McKiernan, who took over the NATO-led International Security Assistance Force in June.

    General McKiernan said insurgents based in Pakistan had carried out some kind of attack on Afghanistan “almost every day I have been here.”

    It was the first time a senior commander had stated so clearly that militant groups were not only infiltrating from across the border to attack but were also firing from positions inside Pakistan.

    NATO officials reported that nine soldiers were killed in the Kunar attack but did not specify the nationalities, in accordance with the policy of letting member countries report them first. A senior military official in Washington said that all nine were American.

    The Kunar attack also left at least 15 other NATO soldiers — almost certainly Americans — and 4 Afghan soldiers wounded, and it was one of at least three significant attacks on Sunday, including a devastating suicide bombing in a southern city’s bazaar that killed at least 25 people, 20 of them civilians.

    This year of the Afghanistan war is already proving to be the deadliest since the American-led invasion. Bush administration officials are now considering a redeployment of troops to Afghanistan from Iraq to help deal with the rising threat.