Om något visar nedgång i dagens optionsmätning, oktober 2008, för socialdemokraterna att det går inte att stå utan konkret dagspolitik och ett aktivt politiskt opinionsarbete när den värsta ekonomiska krisen sedan troligen 30-talets depression drar in över Sverige. Och ett klart regeringsalternativ. 
Vad som saknas är både en klar färdriktning och vilka som ska sitta i förarhytten. Men än viktigare.
Socialdemokratin har misslyckats i politisk kommunikation när det gäller dagspolitiken. Ansvaret för detta finns hos hela partiledningen även om jag är säker på att som vanligt kommer allt att skyllas på Mona Sahlin.
Ansvaret finns inte minst hos partiföreträdare likt Helen Fritzon i Malmö, vilka samtidigt som Sverige gick in i en ekonomisk kris och socialdemokraterna skulle presentera ett regeringsalternativ sparkade undan benen på sin egen partiledare. Liksom diverse LO företrädare som ansåg MP ideologiskt opålitligt.
Är arbetsrätten mer tryggad om alliansen sitter kvar kan man undra, med frågan hänvisad till LO förbunden? Lite verklighetsförankring tack.
Skillnaden är förstås att Göran Person hade sågat dessa personer jäms med fotknölarna. Nu fick socialdemokraterna istället en lyssnande partiledare som vek sig både för partihierarkin och LO förbunden när dessa skrek högt.
Osanningar, felaktigheter och oklarheter får stå kvar i media oemotsagda. Det handlar om att istället direkt svara och slå ner på felaktigheter när de är aktuella. Det är en elementär media hantering som socialdemokratin inte tycks klara av.
Till det kommer att partiledningen måste kommunicera internt och klart säga ifrån när diverse s-företrädare bedriver ’internt oppositions arbete.’ Det är skillnad på att ha olika åsikter i en fråga och bedriva politiskt krypskytte mot sin egen partiledning. Speciellt om företrädare i demokratisk ordning fattat ett beslut där alla haft en chans att säga sitt. Men tydligen är det tradition inom socialdemokratin att man aldrig har avvikande åsikter öppet.
Som exempel är nog stor majoritet av svenska folket är övertygade om att det var Mona Sahlin ensam som kom fram till att S skulle gå i koalition med MP. Något som inte är sant. Likadant har rådslagsförslag och tyckanden från enskilda presenterats som färdig politik i media. Och dessa har varit så dåligt presenterade att det bestående mediaintrycket är att det inte skiljer mycket mellan alliansenspolitik och socialemokraternas.
Valrörelsen har börjat. Samtidigt står socialdemokratin internt delat mellan hög och vänster. Och en partiorganisation som inte är redo för val. Likant är hela oppostionen delad.
Frågan är förstås vilken politik man ska driva. Vänster eller höger?. Om partiet förlorar väljare både till moderaterna och vänsterpartiet är det en signal för en höger eller vänsterpolitik. Eller är det än misstroende förklaring mot socialdemokratins regeringsduglighet. Jag tror på det senare.
Vad hela röran visat är att det finns inget klart regeringsalternativ.
Valet 2010 är Mona Sahlins och socialemokraternas att förlora. Varken V´s Ohly eller MP kan leda en opposition till seger. Och man kan undra om diverse företrädare för S och LO aktivt arbetar för att alliansen ska sitta kvar? Har inte dessa personer fattat att det har ingen betydelse om socialdemokraterna lägger ’ideologiskt riktiga’ förslag om partiet inte sitter vid makten.
Mer i media:
Tappar 6,2 procent. Opinionsexpert: ”Mest dramatiska omsvängningen under 15 år”., Politiskt spel bakom beslut. S tvingades att backa om v., ”Mycket ovanligt utspel”. Bråket sänker (s) trovärdighet., Tror Sverige på Östros eller Borg,
Rödgrön förhandling körde fast., ”Sahlin hade stöd i partiet”., Historisk minskning i väljarnas stöd för socialdemokraterna, Trampade i klaveret – får hjälp av kompisarna, S och v inte överens ännu
Bloggat:
Historiskt ras för s
Det här är den mest dramatiska omsvängning jag sett på en enda månad under 15 års arbete med opinionsmätningar, säger Synovates Nicklas Källebring.
Socialdemokraterna får 39,5 procent i mätningen, jämfört med 45,7 i september. Det är en statistiskt säker nedgång och det är det lägsta stödet för partiet sedan månaden efter valet 2006. Det motsvarar ett förlorat stöd med drygt 340.000 väljare på en månad.
Socialdemokraternas Mona Sahlin kan notera förluster i stort sett i alla väljargrupper. Partiet förlorar framför allt bland yngre väljare under 30 år och bland män. Stödet faller också kraftigt i storstäderna.
Moderaterna kan samtidigt notera en uppgång till 26,1 procent, jämfört med 21,6 i september. Det är en statistiskt säker uppgång och motsvarar ett ökat röststöd med 250.000 väljare. Det är den högsta siffran för partiet sedan januari 2007.
Väljarstödet ökar framför allt bland yngre män under 45 år och bland kvinnor över 45. Stödet ökar nu också kraftigt utanför storstäderna.
Vänsterpartiet kan också glädja sig åt rekordsiffror. Partiet får 7,4 procent, mot 5,1 förra månaden, en statistiskt säker uppgång. Det är den högsta nivån för partiet sedan februari 2005. Den största uppgången sker i storstäderna och bland yngre män under 45 år.
