Claeskrantz.com

Etikett: vinster

  • Både marknad och offentliga välfärdstjänster kräver kvalité

    I diskussionen om välfärdsvinster har det hittils diskuterats väldigt lite om hur man ska uppnå kvalite i offentligt finansierade tjänster. Oavsett om verksamheten utförs av privata eller offentliga aktörer. 

    Ansvariga politiker och myndigheter har varit och är i många fall dåliga på att genomföra uppföjningar av hur en verksamhet sköts och om det ger önskvärda resultat. Hur ska en fritidspolitiker satt i t ex en lokal hälso och sjukvårdsnämd med 1 miljard i budget ha tid, ork, kunskap eller resurser att i detalj granska hur en verksamhet hanteras. 

    Det är också anvariga politiker och tjänstemän som tagit emot lägsta anbuden från t ex privata vårdföretag utan att ens fundera eller ställa frågor hur vårdföretagen ska ’effektiviserar’ verksamheten och driva den till en lägre kostnad utan att minska på kvalite och kompetens.

    S-kompromiss mot vinster i välfärden | S-kongressen | Nyheter | Aftonbladet

    Nya formuleringar

    LO har föreslagit en nonprofit-modell som begränsar vinstuttaget till 2,5 procent av det investerade kapitalet.

    I höstas slog Stefan Löfven fast att det inte är aktuellt med ett förbud mot vinster. Men partiledningen kan nu ha släppt på sina principer.

    Den nya kompromissen som lämnades in sent i går kväll innebär att partiledningen möter kritiken. 

    Och den innebär nya skärpta skrivningar främst när det gäller skolan, rapporterar Ekot.

    Partiledningen skriver att de vill säkerställa att skolbarn från olika bakgrund får likvärdiga chanser i skolsystemet.

    ”Avgörande inflytande”

    I det nya förslaget skriver partiledningen att kommuner ska få ett ”avgörande inflytande” när det gäller nyetablering av skolor.

    Vilket innebär att kommunerna ska kunna säga nej till nya friskolor.

    Tidigare förslag har formulerats att kommunerna ska ges ”ökat inflytande”. Förslaget består av två nya textdelar som ska in i partiets så kallade Framtidskontrakt – som ska styra politiken för kommande mandatperiod.

    Votering om partiledningens kompromiss kommer enligt Ekot att hållas på kongressen under dagen.

  • Vinstintressen o välfärd – ska mormors hantering på ålderdomshem bli en företagshemlighet?

    Politikerna är oerhört naiva, menar han. ”Kontrollorganen brister. Det är det som stör mig mest. Vissa saker måste vara garanterade för eleverna. Det är en svag elevgrupp och många hoppar av när de upptäcker att de utlovade praktikplatserna inte finns eller att det saknas verkstadslokaler.”

    Lärare B och C har arbetat inom ett av de riskkapitalbolag som vinner mark inom SFI-undervisningen. Det berättar om en mardrömstillvaro där det rådde ständigt kaos. ”Vi hade inte lokaler så att det räckte, på morgonen kunde man få reda att man skulle ta sin klass på studiebesök hela dagen. Fast det fick inte kosta något förstås. En annan gång fick en stackars Fas 3-are ta hand om tre klasser utomhus hela dagen.”

    I stället för lärarledd undervisning fick eleverna ofta titta på film i klassrummet, såsom ”Farsan” och ”Jalla! Jalla!”.

    Fast när Skolinspektionen och kommunen kom på besök under en vecka satte man in extra undervisning för att uppfylla kraven. Det var enda gången som lärarna fick tillåtelse att skriva upp övertid.

    Lärarna var satta under extrem press. De skulle undervisa 30 timmar i veckan, hoppa in för sjuka kollegor, kontrollräkna tidrapporter, ha personalmöten, rätta prov, planera lektioner, ge eleverna feedback, skriva individuella studieplaner (hanns inte med) och sköta alla praktiska göromål.

    Anna Dahlbergs krönika nedan är värd att läsa om inte annat för att få en verklighetsinblick från den i stort redan privatiserade skolan i Sverige. Ja det handlar om en affärsverksamhet med vinstsyfte som huvudmål. Inte större pedagogisk frihet eller bättre kvalite på utbildningen. Om nu någon mer än ansvariga politiker trodde det

    Jag tror precis som den anonyma läraren som inte vågar träda fram med namn att politiker är både naiva, överarbetade själva och saknar både tid och nödvändig kunskap för att ha koll på hur skattepengar används redan i den kommunala verksamheten som i mycket är tjänstemannastyrd. 

    En företagsstyrd välfärd ägd och utförd av riskkapitalbolag med vinstmaximering som enda princip hur ska den kontrolleras för så att den uppfyller ens minimikraven?  Speciellt inte om verksamheten är en företagshemlighet som där anställda riskerar få sparken om den informerar om den dåliga kvaliten på ’produkterna’ 

     

    Vinstintresset förstör skolan medan politikerna tittar på | Anna Dahlberg

    Rädslan är stor för att träda fram, eftersom friskolorna inte omfattas av meddelarfriheten. Den som avslöjar missförhållanden på en privatägd skola är fritt byte för arbetsgivaren och riskerar att få sparken.

    Efter intervjuerna hör flera av lärarna av sig och ber mig stryka allt som skulle kunna leda misstankarna till dem personligen. Så ser villkoren ut på världens mest avreglerade skolmarknad.

    Lärarna har erfarenheter av allt från SFI till yrkesgymnasium och grundskola. Men missförhållandena är desamma.

    Lokalerna är undermåliga. De är ständigt underbemannade och vikarier sätts i princip aldrig in. Lärarna förvandlas till allt-i-allo-personal som ska sköta allt från vaktmästeriuppgifter till själavård. Elever som behöver särskilt stöd hinns inte med. Det saknas pengar till skolmateriel. Fortbildningskonferenser förvandlas till säljmöten där man ska kläcka slogans och hitta på nya sätt att ragga elever.
    —

    Lärare A arbetar på ett yrkesgymnasium inom Thoréngruppen. Han berättar att ägaren gång på gång har startat nya skolor utan att det finns lokaler och materiel för ändamålet. ”När den här skolan öppnade fanns det ingenting. Det fanns inte en svets, inte en hammare, ingenting. Så kan det se ut i ett halvår eller ännu längre.”

    Ett yrkesgymnasium utan så mycket som en hammare? Det låter för osannolikt för att vara sant, men bilden bekräftas i Skolinspektionens granskning, som dock avskrev ärendet i slutet av 2011.

    I marknadsföringen målas en helt annan bild upp. ”Det påstods att vi hade lokaler och massor av kontakter med företag.

    I själva verket hade vi inget av detta”, säger lärare A som hävdar att Thoréngruppen bara brinner för en enda sak – att tjäna så mycket pengar som möjligt. 

  • Stora vinster och entreprenör ger bättre välfärd?

    Stora vinster och entreprenör ger bättre välfärd?

     

    Det är lite ironiskt när man i Göteborgs posten på ledarplats inleder med att klaga på att socialdemokraterna har en ideologisk diskussion om vinster i välfärden för att i nästa mening föra fram ideologiska argument varför vinster och företagsentreprenörer ger bättre välfärd som nedanstående. Eller ser man inte det som ideologi.

    ”Det helt avgörande argumentet är att vinst stimulerar entreprenörer att ge sig in i och utveckla den offentliga sektorn. Det behövs. Vård, skola och omsorg kostar kommuner och landsting drygt 600 miljarder kronor om året. Behoven kommer inte att minska, snarare öka. Säkerligen behövs mer pengar men också mer vård, skola och omsorg för pengarna.” 

    Vare sig man tror på offentligt utförd eller privat utförd välfärd i vård, skola och så vidare handlar det förstås om ideologiska argument.

    Personligen har jag ingen ideologisk barnatro på varken marknaden och företagaren eller det offentliga som det så särdeles bra utförare av välfärd. Eller som bra organisatörer av sätt att arbeta inom organisationer. Eller argumentet att vinst ger drivkrafter som kommer ge mina mamma bättre vård på ålderdomshem eller mina barn bättre omhändertagande på lekis. En lärare eller ’företags’ lärare ger inte bättre utbilding för att han eller hon kan bli rik på det. I båda fallen handlar det om att politiken och ansvariga poltitiker förutsätts finnas som effektiva kontrollanter och beställare av välfärd – privat eller offentlig.

    Jag har förstås heller inte hur vinst via tänkta effektiviseringar (som inte ska sänka kvalitet) på något sätt magiskt blir mer pengar till välfärd.  Den enda vinsten som kan fås i offentlig verksamhet är hitta vägar att driva den billigare och ingen kan förstås tala om för välfärdsföretagen att de inte får dela ut vinsten till sina ägare.

    Jag tror också att man ska vara medveten om att diskussionen om vinster i välfärden drivs på av ett stort antal inhyrda lobyister och ex-politiker – många från socialdemokraterna – med ledande positoner eller ägarandelar i företag som hoppas tjäna pengar på mer privatisering av offentligt utförda tjänster.

    Vill man vara lite elak kan man säga det finns ett antal ’politiska entreprenörer’ som hittat en villig marknad hos riskkapitalbolag med djupa fickor.

    Till slut tror jag ändå det handlar om vem litar du att ta hand om t ex vården av dig själv eller anhöriga – riskkapitalisten och entreprenören med vinstmotiv eller den offentligt utförda välfärden från landsting och kommuner

    /ck

    PS – den globala marknaden för välfärdstjänstet förväntas växa explosivt i och med att 40-talisters babybom närmar sig pensionsålder. Med stora ekonomiska resurser att spendera på den egna välfärden för de flesta. 

    Vinst gör nytta – Ledare – www.gp.se

    Det helt avgörande argumentet är att vinst stimulerar entreprenörer att ge sig in i och utveckla den offentliga sektorn. Det behövs. Vård, skola och omsorg kostar kommuner och landsting drygt 600 miljarder kronor om året. Behoven kommer inte att minska, snarare öka. Säkerligen behövs mer pengar men också mer vård, skola och omsorg för pengarna. Fem procents effektivisering är lika mycket värd som 30 nya skattemiljarder!

    Alltså letar den socialdemokratiska partiledningen efter ett kryphål genom den egna ideologin. Ardalan Shekarabi (S) föreslår på DN Debatt en kombination av skarpa kvalitetskrav, vinsttak och vetorätt för kommunerna. Förslaget passar partiets vånda som hand i handske.

    Men varför krångla till det? Förmår ett privat välfärdsföretag vinna en upphandling och ta ut anmärkningsvärd hög vinst kan det bero på två omständigheter. Antingen brister kommunens upphandling och kontroll eller så är kommunens egen verksamhet för dyr och ineffektiv. Det senare alternativet diskuteras alltför sällan.