Blogg

  • Fortsatt svensk köpfest och fler arbetslösa och sjuka socialbidragstagare

    Två rubriker från dagens sverige som visar på en verklighet som många inte vill se. En fortsatt ökning av konsumtion och köpfest för en del – för andra en miserabel tillvaro som utfattiga bidragstagare.

    Det handlar om ett sverige som går i sär i två olika verkligheter – 2/3 dels sverige är här. Till det kommer en medveten politik förd av den moderata alliansregeringen vars arbetslinjen har blivit en socialbidragslinje tack vare utförsäkringar från socialförsäkringssystemen utan att några jobb för de utförsäkrade finns. 

    Samma socialförsäkringar som fortsätter att generera mångmiljardöverskott till direkt till statskassan. Överskott som använts till skattesänkningar främst gynnande de som redan har bland medel och höginkomsttagarna.

    Är det detta sverige majoriteten vill ha? 

    Att sedan kommunerna är uruselt förbereda på att hantera den ständigt ökande kön av bidragstagare är en annan sak.

    di.se – Köpfesten överraskar alla

    Den allt mörkare framtidstro som har visat sig i de senaste husållsmätningarna från Konjunkturinstitutet (KI) var som bortblåst när konsumenterna klev fram till butikernas kassadiskar i september.

    ”Inkomster och förmögenheter ser ut att utvecklas bra framöver och har utvecklats bra hittills i år. Till det kan man lägga betydligt lägre boräntor de senaste månadrena och att huspriserna har vänt upp.”

    Så förklarar Andreas Johansson, senioranalytiker på Nordea, det oväntade köplyftet.

    Detaljhandelns försäljning växte med hela 4,6 procent i september jämfört med ett år tidigare, enligt Statistiska centralbyrån.

    Det var ordentligt starkare än analytikernas förväntningar. De hade i snitt spått 2,5 procent, kalenderkorrigerat och i fasta priser.

    Även mot slutet av året och under början av 2013 kommer starka plånböcker att hålla stånd mot de dystrare signalerna om sämre tider, bedömer Andreas Johansson.

    ”Vi ser förvisso framför oss en försvagning på arbetsmarknaden, men det är ingen dramatik. Då är vår bild att inkomst- och förmögenhetsutveckling kommer att väga emot och att hushållens konsumtion kommer att vara det som håller uppe tillväxten i svensk ekonomi”, säger han.

    Allt fler behöver långvarigt ekonomiskt bistånd

    Andelen personer som långa perioder inte klarar sin försörjning har ökat. Majoriteten av dem som söker ekonomiskt bistånd gör det på grund av arbetslöshet och sjukdom. Trots det saknas i hög utsträckning formaliserade rutiner för samarbete mellan kommuner och Arbetsförmedlingen, Kronofogdemyndigheten, hälso- och sjukvården och Försäkringskassan.

    – För sjuka som står utanför Försäkringskassans system med sjukpenning och sjukersättning är det mycket viktigt att hälso- och sjukvården samverkar med socialtjänsten kring bedömning av arbetsförmåga och behov av rehabiliteringsinsatser. I värsta fall kan konsekvensen annars bli att dessa personer behöver söka försörjningsstöd fram till ålderpensionen, säger Socialstyrelsens utredare Anette Agenmark.

    Socialstyrelsens Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2012 visar att människor som har tappat fotfästet på arbetsmarknaden riskerar att gå miste om stöd, hjälp och insatser från samhället på grund av otillräcklig samverkan och otydligheter i ansvarsfördelningen mellan myndigheter.

    – För att dessa personer ska nå självförsörjning är det viktigt med en helhetssyn. Det är också en fråga om rättvisa och rättssäkerhet. Aktuella och formaliserade rutiner för hur samarbetet ska genomföras minskar risken för godtycke. Kvaliteten på hjälpen till den som behöver ekonomiskt bistånd blir mindre beroende av eldsjälar och tillfälliga projekt, därför är det olyckligt att formaliserad samverkan sker i så låg utsträckning, säger Anette Agenmark.

    Rutiner saknas ofta

    Endast i var femte kommun finns formaliserade rutiner för hur samarbetet med Arbetsförmedlingen ska ske i fråga om försörjningsstöd, för Försäkringskassan gäller drygt var tionde kommun. I nära vart tredje län, bland annat Uppsala, Kronobergs, Gotlands, Blekinge, Halland, Jämtland och Norrbottens län, saknas helt formaliserade rutiner för samarbete med primärvården och öppenpsykiatrin. Bara storstadslänen och Västmanlands län har formaliserat samarbete med Kronofogdemyndigheten för att förebygga och förhindra vräkningar.

    Under 2012 kan Socialstyrelsen också konstatera en ökning på nära tre procentenheter för andelen biståndsmottagare som är beroende av långvarigt ekonomiskt bistånd respektive mycket långvarigt ekonomiskt bistånd.

  • Annan löneform och Fas3 jobb tränger undan riktiga arbeten

    Man blir lite förvånade över när man ser kvalificerade arbeten som webbutvecklare eller webbdesigners annonseras ut i AFs interna system likt nedanstående som arbete med annan löneform.  Annan löneform är i AFs interna  system beteckningen på just FAS3 och lönebidrags arbeten. Den moderata arbetslinjen blev alltså bidragsarbeten inom det som blivit Sveriges största företag  FAS3

    Notera förresten också att många FAS3 ’jobb’ handlar om att utföra ytterst kvalificerad arbeten..

  • Allianspartiledarnas alla faktafel i Agenda debatten oktober 2012

    Håll till godo – alliansfritt sverige gjorde jobbet.
    /ck 

    Alliansens faktafel i partiledardebatten – vi har listan – Alliansfritt Sverige

    FAKTAKOLL. Här är faktafelen och de allmänt aparta inläggen från regeringen i kvällens partiledardebatt. Och källor till hur det egentligen ser ut i verkligheten.

    Jan Björklund (FP):

    • Regeringen gör en historisk utbyggnad av järnvägsnätet.
      I verklighetenBudget för projektet nästa år: 0 kronor.
    • S föreslår höjd bolagsskatt.
      I verkligheten: Sänkt bolagsskatt med 8,8 miljarder står det i Socialdemokratiska budgetmotionen.
    • A-kassa ingår i fackmedlemskapet.
      I verkligheten: Nej. Man kan vara med i facket utan a-kassa, och medlem i a-kassan utan att vara med i facket.
    • 1300 jobb på Espresso House. Skrotad rabatt för unga kostar 130 jobb bara där.
      I verkligheten: Alla på Espresso House jobbar inte heltid.
    •  

    Göran Hägglund (KD)

    • 41 personer om dagen förtidspensionerades varje dag under Persson
      Värt att veta: Den siffran varierar mellan 20 och svindlande 1575 personer per dag, beroende på vem i alliansen man frågar. 

    Annie Lööf (C)

    • Inga sjuka ska utförsäkras.
      I verkligheten: Regeringen lovade detta redan 2009. Ingen sådan reform är planerad av regeringen.
    • Säger att hon inte vill höja flygskatten
      I verkligheten: Enligt Centerpartiets hemsida vill Centerpartiet höja skatten på flyget.

    Fredrik Reinfeldt (M)

     

    • Vi är på god väg att uppnå miljömålen.
      I verkligheten: Regeringen missar 14 av 16 av sina miljömål.
    • 200 000 fler i arbete under alliansenregeringen.
      I verkligheten: Ja, men befolkningen har ökat med 375 000. Och i våras pratade Reinfeldt om 300 000 fler i arbete.
    • Högre a-kassa ger färre jobb.
      I verkligheten: Det stämmer inte. Mer här»
    • Koldioxidutsläppen minskar.
      I verkligheten: Utsläppen ökade med 10% mellan 2010 och 2011 (nyaste siffrorna).
    • Tack vare sjukförsäkringsreformen minskar sjukskrivningarna.
      I verkligheten: Sjukskrivningarna började minska 2003 – fyra år innan reformen.
    • Svenskarna mest sjukskrivna i världen trots att de är friskast.
      I verkligheten: Inte sant.
    • Man får vara sjukskriven om man är sjuk.
      I verkligheten: Säg det till Payam Nazerian, som är döende och numera arbetssökande.
    • Eleverna går fortfarande i Göran Perssons skola.
      I verkligheten: Den förra läroplanen drevs igenom av skoliminister Beatrice Ask på 90-talet. Idag är hon Reinfeldts justitieminister. Göran Persson avgick som skolminister i oktober 1991.
    • Privat vård har förbättrad kvaliteten.
      I verkligheten: SNS har granskat och inte kunnat hitta något sådan samband.
  • Stora vinster och entreprenör ger bättre välfärd?

    Stora vinster och entreprenör ger bättre välfärd?

     

    Det är lite ironiskt när man i Göteborgs posten på ledarplats inleder med att klaga på att socialdemokraterna har en ideologisk diskussion om vinster i välfärden för att i nästa mening föra fram ideologiska argument varför vinster och företagsentreprenörer ger bättre välfärd som nedanstående. Eller ser man inte det som ideologi.

    ”Det helt avgörande argumentet är att vinst stimulerar entreprenörer att ge sig in i och utveckla den offentliga sektorn. Det behövs. Vård, skola och omsorg kostar kommuner och landsting drygt 600 miljarder kronor om året. Behoven kommer inte att minska, snarare öka. Säkerligen behövs mer pengar men också mer vård, skola och omsorg för pengarna.” 

    Vare sig man tror på offentligt utförd eller privat utförd välfärd i vård, skola och så vidare handlar det förstås om ideologiska argument.

    Personligen har jag ingen ideologisk barnatro på varken marknaden och företagaren eller det offentliga som det så särdeles bra utförare av välfärd. Eller som bra organisatörer av sätt att arbeta inom organisationer. Eller argumentet att vinst ger drivkrafter som kommer ge mina mamma bättre vård på ålderdomshem eller mina barn bättre omhändertagande på lekis. En lärare eller ’företags’ lärare ger inte bättre utbilding för att han eller hon kan bli rik på det. I båda fallen handlar det om att politiken och ansvariga poltitiker förutsätts finnas som effektiva kontrollanter och beställare av välfärd – privat eller offentlig.

    Jag har förstås heller inte hur vinst via tänkta effektiviseringar (som inte ska sänka kvalitet) på något sätt magiskt blir mer pengar till välfärd.  Den enda vinsten som kan fås i offentlig verksamhet är hitta vägar att driva den billigare och ingen kan förstås tala om för välfärdsföretagen att de inte får dela ut vinsten till sina ägare.

    Jag tror också att man ska vara medveten om att diskussionen om vinster i välfärden drivs på av ett stort antal inhyrda lobyister och ex-politiker – många från socialdemokraterna – med ledande positoner eller ägarandelar i företag som hoppas tjäna pengar på mer privatisering av offentligt utförda tjänster.

    Vill man vara lite elak kan man säga det finns ett antal ’politiska entreprenörer’ som hittat en villig marknad hos riskkapitalbolag med djupa fickor.

    Till slut tror jag ändå det handlar om vem litar du att ta hand om t ex vården av dig själv eller anhöriga – riskkapitalisten och entreprenören med vinstmotiv eller den offentligt utförda välfärden från landsting och kommuner

    /ck

    PS – den globala marknaden för välfärdstjänstet förväntas växa explosivt i och med att 40-talisters babybom närmar sig pensionsålder. Med stora ekonomiska resurser att spendera på den egna välfärden för de flesta. 

    Vinst gör nytta – Ledare – www.gp.se

    Det helt avgörande argumentet är att vinst stimulerar entreprenörer att ge sig in i och utveckla den offentliga sektorn. Det behövs. Vård, skola och omsorg kostar kommuner och landsting drygt 600 miljarder kronor om året. Behoven kommer inte att minska, snarare öka. Säkerligen behövs mer pengar men också mer vård, skola och omsorg för pengarna. Fem procents effektivisering är lika mycket värd som 30 nya skattemiljarder!

    Alltså letar den socialdemokratiska partiledningen efter ett kryphål genom den egna ideologin. Ardalan Shekarabi (S) föreslår på DN Debatt en kombination av skarpa kvalitetskrav, vinsttak och vetorätt för kommunerna. Förslaget passar partiets vånda som hand i handske.

    Men varför krångla till det? Förmår ett privat välfärdsföretag vinna en upphandling och ta ut anmärkningsvärd hög vinst kan det bero på två omständigheter. Antingen brister kommunens upphandling och kontroll eller så är kommunens egen verksamhet för dyr och ineffektiv. Det senare alternativet diskuteras alltför sällan.

  • Gothenburg harbour by night

    Gothenburg harbour by night

    Just some night photos around Gothenburg Harbour.

    [dmalbum path=”/wp-content/uploads/dm-albums/Gteborg/”/] 

  • Socialdemokraterna i skuggbudgeten – sänk kostnad för medlemskap i a-kassan

    En a-kassa som alla kan ha råd med oavsett arbetad tid borde vara grundbulten i en modern kunskapsbaserad ekonomi för att underlätta flytt mellan olika yrkesområden och arbeten. Moderaterna valde här via den vanliga ekonomismen när de kom vid makten 2006 att ge människor incitament att ’inte vara arbetslösa i fel yrkesområden’ genom att chockhöja avgifterna. 

    Ett för generöst ekonomiskt stöd skulle inte ge ’incitament’ till att välja arbete för de som blir arbetslösa – förstås en urbota korkad syn på vad som styr människors ageranden men hindrar inte att man blir ekonom eller statsminister.

    Vad som återstår att se är hur vilkoren för att återansluta kommer att se i den socialdemokratiska versionen av en arbetslöshetsstöd för framtiden. Kommer det finns enkla vilkor så att alla arbetslösa arbetsökande eller med icke heltidsarbete får chanses till någon form av ekonomisk trygghet? 

    Bloggat:
    Vilket val gör socialdemokraterna?Tolv minuters läxlä(s)ningsstöd per år

    (S): Sänk a-kassans avgifter – Nyheter | SVT.se

    I Socialdemokraternas kommande skuggbudget föreslås att avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen sänks. Partiet hoppas att fler då ska skaffa sig ett försäkringsskydd om de blir arbetslösa. I dag är arbetslöshetsavgiften högst bland de yrkesgrupper där arbetslösheten är som störst.

    ”När regeringen införde arbetslöshetsavgiften chockhöjdes avgifterna för många a-kassor. En halv miljon människor trängdes ut ur försäkringen, som blivit för dyr och för dålig”, skriver partiet i sitt budgetförslag.

    –Det har bara lett till att många människor har gått ur a-kassan. Det är inget bra för då har man ingen försäkring när man blir arbetslös, säger Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson

    I dag finns 30 a-kassor inom olika bransch- och yrkesområden och avgiften skiljer kraftigt från den lägsta på 85 kronor till den högsta på 444 kronor.

    Socialdemokraterna föreslår nu en generell försäkring som partiet menar ska sprida riskerna bättre och sänka a-kassornas medlemsavgift. Man pekar bland annat på ett exempel att Hotell- och restauranganställdas medlemsavgift skulle sänkas från 410 kronor till 135 kronor om arbetslöshetsavgiften avskaffades.

    –Med vår åtgärd blir det betydligt billigare att vara med. För nån som jobbar inom hotell och restaurang till exempel betyder det här lika mycket som ett femte jobbskatteavdrag skulle göra, säger Magdalena Andersson.

    Med socialdemokraternas förslag skulle avgiften sänkas i de flesta a-kassor, den lägsta blir 85 kronor och den högsta 200 kronor. Men förslaget kostar pengar, 2,5 miljarder kronor beräknar partiet att kostnaden skulle bli nästa år

    Magdalena Andersson gästar Agenda 21.15