Claeskrantz.com

Etikett: Utbildning

  • Bokföringsbrott i statliga Stiftelsen för strategisk forskning – Vad säger Jan Björklund?

    Det är helt klart bokföringsbrott att inte ha kompletta underlag i sin redovisning – Mer intressant är dock när ska regeringen agera och ta ansvaret för en stiftelse vad styrelse helt borde sparkas. Jag förutsätter att regeringen inte längre har något förtroende för stiftelsens styrelse som betalar en kvarts miljon i månaden under 3 år till en festfixare. 

    Bloggat:
    Överheten smörjer kråset,  Myndigheter smittade av näringslivet?, Borgerlig regering festar bort skattepengar – som Grekland fast i mindre skala, Urspårat forskningsstöd, Så lunka vi så småningom från Bacchi buller och tumult

    Stiftelsens lyxfest kan vara olaglig | Nyheter | Expressen | Senaste nytt – Nyheter Sport Ekonomi Nöje

    – Men som stiftelsens grundare kan staten agera. Det är svenska staten som stått för stiftelsens tillgångar och om staten anser att dessa stora utlägg inte är förenliga med strategisk forskning så kan de stämma ledamöterna i stiftelsens styrelse, säger Henning Isoz, till DN.

    Han ligger bakom Sveriges nu gällande stiftelselag.

    ”Är illa”

    Stiftelsens bristande bokföring kan också vara ett brott mot bokföringslagen. Viktiga specifikationer som visar vad utbetalningarna till Bindefeld handlat om har slarvats bort.

    – Det är illa, det strider mot bokföringslagen att inte ha kompletta underlag, säger Dan Brännström, generalsekreterare för Branschorganisationen för revisorer och rådgivare, FAR, till DN.

    DN:s avslöjande har lett till upprördhet i forskarvärlden. SSF är en av de stora finansiärerna av svensk forskning och konkurrensen om pengarna är stenhård. Enligt Niklas Dahl, professor och överläkare på Uppsala universitet, skulle pengarna kunnat finansiera två heltidsforskare under tio år.

    – Det finns många aspekter på hur viktiga de här pengarna är. För mig är det offentliga medel som jag är beroende av för att kunna betala mina forskare, köpa utrustning, producera vetenskapliga resultat och kunna bedriva undervisning som till viss del är finansierade av sådana medel, säger han.

  • Lejonborg och SACO vill ha nytt skattefrälse för akademiker

    Vad är en akademisk examen värd idag på arbetsmarknaden?  3-4 till i en del fall 10 år gamla kunskaper samlade genom att plugga in i det flesta fall teoretiska ämnen. 

    Jag vet inte men uppenbarligen vill FP:s Lejonborg tillsammans med SACO att dessa personer ska premieras med lägre skatter just därför att de har gjort en kunskapsinvestering genom att avstå från inkomster och få statligt subventionerade studielån.  

    Vad vi talar om är alltså höginkomsttagare som förutom just en hög inkomst och generell tillgång till ett svenskt välfärdssamhälle ska få mindre skatt för att de kunskapsinvesterat och tagit ansvar.

    Det sista, tagit ansvar är ett något märkligt argument. Tar inte den industri, byggarbetare eller handelsanställda ansvar om inte annat genom att gå till jobbet och betala in en del av sin inkomst till just den välfärd som även höginkomsttagaren får en del av. Om det ska låna sig att utbilda sig borde då inte t ex den byggarbetare som utbildat sig och sitter med stort ansvar också få en del av denna kaka av skattesänkningar för utbildade?

    Vad de handlar om är förstås en en syn på det svenska samhället där de ‘utbildade’ utgör en elit och därför borde få en större del av kakan. Eller med andra ord. Vad Lejonborg, Globaliseringsrådet, SACO och antar jag FP vill ha är ett akademikerfrälse av högutbildade.

    Det svenska skattesystemet är långtifrån perfekt men diskussionen borde föras utifrån ett helhetsperspektiv som lyfter alla svenskar. Inte bara de utvalda som tagit ansvar.

    Tillsist kan jag inte låta bli att undra om Globaliseringsrådet i sin översikt över de lägre skattesatserna i andra länder också tagit hänsyn till vad dessa höginkomsttagare får betala mer för i form av offentlig service som vi tar för givet i Sverige?  Som t ex vad en universitetsutbildning i USA kostar jämfört med den av byggnadsarbetarens avstådda lön finansierade gratis utbildningen i Sverige.

    De senaste decennierna har marginalskatterna i många andra länder sjunkit. Allt fler nationer har insett att höga skatter på en extra arbetad timme för dem som satsat på utbildning och ansvar har negativa effekter för samhället som helhet. Det gäller inte minst i ekonomier som är allt mer beroende av människors kunskap och kompetens.

    Sverige har i stället gått mot strömmen. Den svenska marginalskatten höjdes
    i och med införandet av den så kallade värnskatten i mitten av 1990-talet och har därefter blivit kvar på höga nivåer. För dem som arbetar i Sverige lönar det sig i dag sämre att utbilda sig jämfört med i de allra flesta andra välutvecklade länder. Akademiker, som under flera år avstår inkomst och tar på sig lån, får dålig utdelning på sin kunskapsinvestering. Det är dåligt för vår långsiktiga utveckling om skattesystemet aktivt motverkar det som är bra för arbetsmarknaden och svensk ekonomi i stort.

    Därför är det också olyckligt att så många i dag måste betala statlig inkomstskatt. Den statliga inkomstskatten drar in cirka tre procent av de totala skatteintäkterna. De utgör därmed en förhållandevis marginell intäktskälla för statskassan, men har stora negativa effekter på avkastningen på utbildning. När en person når upp till lönenivån där statsskatt måste betalas ökar beskattningen i ett slag med 20 procentenheter.

    För närvarande är det runt 30 procent av alla heltidsarbetande som betalar statlig inkomstskatt och som därmed i skattesystemet betraktas som ”höginkomsttagare”. Det är en alltför hög andel. Dessutom borde principen om hälften kvar av en lönehöjning gälla alla löntagare. Värn­skatten bör därför avskaffas.

    Även lusten att komma till Sverige som kvalificerad expert eller forskare påverkas negativt när den beskattning man själv eller ens partner måste betala ligger betydligt över skattenivån i andra tänkbara länder. Skattesystemet behöver även tydligare vara utformat så att det understödjer växande och kunskapsintensiva företag som skapar nya arbetstillfällen. Därför föreslog Globaliseringsrådet också enklare regler för den så kallade expertskatten samt förändringar av det svenska skattesystemet för att understödja en ekonomi med växande och kunskapsintensiva företag. Denna fråga tror vi är central för Sveriges framtida konkurrenskraft.

    Inkomstskatterna har sänkts i och med de senaste årens jobbskatteavdrag. Det har varit bra. Men det finns goda skäl att gå vidare för att skapa ett långsiktigt hållbart skattesystem som uppmuntrar till utbildning, entreprenörskap och kunskapsintensiv verksamhet i Sverige. Den svenska skattereformen i början av 1990-talet gav på den tiden Sverige ett konkurrenskraftigt skattesystem. Sedan dess har verkligheten förändrats i rask takt. Ska Sverige hänga med måste skattesystemet anpassas till de villkor som gäller i dagens globaliserade värld. Det har varit möjligt i andra länder och borde kunna vara det även i Sverige.

    ”Skattesystemet måste uppmuntra till utbildning” – DN.se

  • Betygspolitik utan innehåll från FP: Björklund

    Jag hade kallat folkpartiledares utspel för veckan om betyg från årskurs 6 betygspolitik utan innehåll. Skriftlig dokumentation av hur bra eller dåligt det går för en elev är knappast en garanti för att något görs åt eventuella problem.

    Det tycks höra till traditionerna att varje regering ändrar i betygssystemen som ett mått på en aktiv skolpolitik. Så har man gjort sedan 70-talet.

    Vad som saknas är fokuseringen på lärande och den enskilda individens utveckling, Och nödvändiga resurser i ett kommunaliserat skolsystem med högst varierande kvalité. Både på lärare, utbildningsmaterial och lokaler.

    Nu tror jag inte det är elevens utveckling som ligger till grund för Major Björklund och folkpartiets skolpolitik. Som s-bloggaren Fredrik Petterson skriver när han citerar Folkpartiledaren Björklund i en debatt med Maria Wetterstrand.

    Elever som presterar dåligt (läs: inte uppfyller skolans krav) gör detta av slöhet eller brist på disciplin. Det är således elevens, inte skolans eller samhällets, fel att eleven inte presterar på ett önskvärt sätt och medicinen mot detta beteende är att genom skriftliga omdömen (läs: betyg) påvisa för eleven och dennes föräldrar exakt hur dålig eleven är.

    Vad Björklund sade i Agendas debatt.

    – Betygen är viktiga för att eleven och föräldern ska få en tydlig information om hur eleven ligger till i skolan. Om elever i sexan eller sjuan får betyg blir det lite mer på allvar, och då skärper man sig.

  • Anneli Hulthén om behovet av livslångt lärande på arbetsmarknaden

    En av de största felen med det den moderatledda alliansen kallar arbetsmarknadspolitik är att de så totalt struntat i vikten av utbildning och kompetenshöjning för arbetslösa. Och till och med hånat det om nu någon kommer ihåg vad det kallades 2006. AMS-trams var benämningen från moderaterna.

    Som Anneli Hulthén skriver nedan om det brev hon fick från den 54 arbetslösa truckföraren hade det varit betydligt billigare för samhället att skicka den arbetslösa truckföraren på en kompetenshöjande utbildning eller validering av de faktiska kunskaper han hade än att låta honom gå arbetslös.  Just bristen på formella meriter eller rätta kunskaper är ett jätteproblem för tusentals arbetslösa i Göteborg på en arbetsmarknad som kräver just detta. Du kan ha varit svetsare i 40år men har du inte de rätta certifieringarna sorteras du bort direkt. 

    Från den moderatledda regeringens sida är de enda satsningarna på som skett på de privata jobbcoacherna som ska träna arbetslösa i att skriva CV. Att de ställs krav på kunskaper för alla slags arbeten i en kunskapsekonomi verkar moderaternas arbetsmarknadsexperter inte ha förestått.

    250br

    Man kan ju dock undra varför t ex vuxenutbildnings nämnden i Göteborg prioriterar yngre arbetslösa framför äldre arbetslösa om jag förstått saken rätt.

    Göteborg hade behövt att kommunen centralt hade gått in och styrt upp en lokal arbetsmarknadssatsning med praktik, utbildning, och stöd till de arbetslösa. Nu är det väldigt många kockar involverade i lokala arbetsmarknadsåtgärder.

    Tyvärr har jag hittills inte sett att detta prioriteras  på ett sätt som gör att  kommunen tar ett helhetsgrepp på frågan. Med tanke på den hittills obefintliga statliga arbetsmarknadspolitiken hade det behövts.

    Volvo och andra industriföretag må ge vinster igen för tillfället men det innebär inte att de tio-tusentals arbetslösa i Göteborg får nya arbeten med automatik.

    /ck

    Fruktan för arbetslöshet, speciellt långvarig sådan, är det värsta för den enskilde, men också för samhället. Det föder oro och misströstan och får människor att känna sig utanför. Mejlet jag fick häromdan från en 54 årig man uttryckte just det, men också ilska. Ilska över att ha kört truck hela sitt yrkesverksamma liv och sedan blivit ställd på backen. Han kom inte ifråga längre för han hade inget truck-kort. Men han hade uppenbart kört truck under många, många år.

    Den lilla utbildningsinsats som han möjligtvis skulle behöva för att formellt få kortet skulle ha varit betydligt billigare för samhället än att låta honom bli arbetslös. Varför ett sådant slöseri med människor?, är i högsta grad en berättigad fråga. Är man 54 år är det långt till pension och det borde vara en självklarhet att ge folk chans till vidareutbildning, framförallt när det gäller en verksamhet som man dessutom har stor kunskap om. Att stänga dörrar är en mycket farlig väg. Vi bör erbjuda människor vidareutbildning under hela livet och det gäller både kortare och längre utbildningar. Kunskap är ingenting som bara förvärvas när vi är yngre. Människor måste få möjlighet att byta bana, göra nya uppgifter och få utvecklas. Och då måste vi självklart också möta upp med fortbildning och utbildning

    Anneli Hulthén (S) – bloggar på GT.se

     

    Mer i media:
    gp1, gp2, gp3

    Andra Bloggar:
    Hejaklacksretorik á la Gudmundsson, Ministerstyre eller vallöfte?, Valrörelse, Om "Fair play" och något om Immanuel Kant, futuriteter, GULLBERGIANA, Under den lugna kork…, – Det perfekta livet, Jerry Silfwer aka Do…, Magnihasa, | Signerat Kjellberg…, FaidrosBlog, Minamoderatakaramell…, Martin Mobergs blogg

  • Anneli Hulthén S Göteborg om livslångt lärande

    Det är intressant vad  Anneli Hulthén skriver. Livslångt lärande där möjligheter till nya kunskaper finns med under hela livet tror jag är en av grunderna i den kunskapsekonomi som vi lever i idag. Från hantverksyrken till akademiska ställs det krav på teoretiska kunskaper idag. Rätta kunskaper och förmågan att använda dem är avgörande för individen.

    Här finns vad som borde vara en av socialdemokraterns grundpelare i framtiden. Ett ständigt pågående nationellt och lokalt kunskaps lyft och hur formerna hittas för att möjliggöra detta. Det borde vara möjligt konkret inte bara teoretiskt för alla att t ex ta ett år ledigt för att studera något nytt.  

    Senare på dagen hade en av Göteborgs största föreningar, det iranska utbildningscentret, sitt årsmöte i Hammarkullens Folkets hus. Föreningen har 19 år på nacken och har en lång och bred erfarenhet av folkutbildning. I deras verksamhet deltar människor i alla åldrar från 7-70 år och lär sig språk, data, samhällskunskap och andra viktiga ämnen. Ibland glömmer vi att utbildning och fortbildning behövs under hela livet. I dagens samhälle och i yrkeslivet är det livslånga lärandet ett måste. Men kunskap och utveckling behövs också för att vi som individer ska kunna förverkliga oss själva. Kunskapstörst och framtidsdrömmar skapar en bra grogrund för ett gott liv och det i sin tur leder till nya möjligheter och idéer. Det vinner vi alla på.

    Anneli Hulthén (S) – bloggar på GT.se

  • Alliansens bostadspolitik ansvarig för tältande studenter

    Capture

    Det är väl ingen som är förvånande att i alliansens Sverige tältar studenterna av bostadsbrist.  Mats Odells svar nedan är dock något magstarkt. Men tydligen är studier i Sverige något som ska avgöras av storleken på föräldrarnas plånbok.

    Inte nog med att studenter förväntas jobba heltid samtidigt som de heltidsstuderar.  Nu får de tälta för att ha någonstans att bo.

    Det var alliansens som tog bort den sänkta byggmomsen för studentbostäder. 

    Det nya frihetslandet??

     

    Odell håller med om att situationen är oacceptabel men menar att en stor del av ansvaret ligger hos kommuner och universitet. En åtgärd som han tar upp är det årliga avdrag på 12 000 kronor för andrahandsuthyrning som regeringen införde vid årsskiftet.

    – En del av lösningen är att bättre utnyttja befintliga bostäder, säger han.
    Men brukar inte andrahandshyror ligga över studentens smärtgräns?

    – Jag kan inte bedöma vad enskilda studenter har råd med. Det finns regler för vilken hyra man får sätta.

     

     

    Mer i Media:

    DN

     

    Nicke Grundberg, ordförande i Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO), tycker att det är regeringens uppgift att lösa studenternas boendesituation.

    – Det är regeringen som bestämmer hur många utbildningsplatser vi ska ha och därigenom antalet studenter, säger han.

    När alliansen tog makten slopade man investeringsstimulansen till studentbostäder och införde en kommunal fastighetsavgift. Något som lett till att nybyggnationen av studentbostäder störtdykt, menar Nicke Grundberg.

    – Ett korridorsrum har i dag samma fastighetsavgift som en tiorummare på Strandvägen i Stockholm, säger han.

    I onsdags meddelade regeringen att de tänker utöka antalet högskoleplatser med 10 000 till läsåren 2010 och 2011. Förslaget välkomnas av studentkårerna men innebär att det kommer att bli ännu svårare för studenter att hitta bostad. Om inte regeringen vidtar åtgärder kommer den sociala och ekonomiska snedrekryteringen till högskolan att förvärras, menar Nicke Grundberg.

    – Mindre bemedlade personer kommer inte att hitta boende. Kvar blir de som har råd att betala andrahandshyror eller köpa sin lägenhet, säger han.

    Studenter utan bostad tvingas tälta – DN.se