Claeskrantz.com

Etikett: Utbildning

  • Äntligen någon som tänker nytt om skolan

    Äntligen någon som tänker nytt om skolan även om det är en moderat. Varför är det fortfarande i stort samma kateder undervisning och skolmodell som rått de senaste 180 åren i den svenska skolvärlden? Vad som hade behövts är en total reformering av skolsystemet för en modern värld. Inte den plugg och katederskola som debatten hittills fokuserat på.  Varför ska en svensk tillbringa ett kvarts sekel med att utbilda sig för att sedan följa en rak linje med arbete till pensionen?

    Skoltrötta elever kan gå i nätskola | Nyheter | Aftonbladet

    De elever som av någon anledning är frånvarande från sin grundskola eller sitt gymnasium ska med teknikens hjälp kunna uppnå godkända studieresultat, är tanken.

    – De eleverna måste vi försöka hitta något bättre alternativ för. Om inte eleverna kommer till skolan, så kanske skolan får komma till eleverna, säger Mats Gerdau, ordförande i arbetsgruppen, till TT.

    Inspirationen kommer från England och Nya Zeeland där skoltrötta elever erbjuds kontakt med mentorer dygnet runt i virtuell miljö. I dag tillåts distansutbildning i Sverige endast för vuxna och barn till utlandssvenskar, skriver Svenska Dagbladet.
    ”Bygga förtroende”

    Men hur ska man få elever som inte vill ägna sig åt skolarbete i skolan att göra det hemma vid datorn?

    – Det handlar om att bygga ett förtroende, att få eleven att känna att ”det här är inte den vanliga skolan, det här är något annat”. Man försöker bygga upp en relation på de ungas villkor, säger Gerdau.

    Finns det inte ett mått av uppgivenhet om man fortsätter att låta eleven stanna hemma?

    – Det är väl att ge upp i dag när så många elever inte är i skolan. Då måste man hitta andra metoder för att nå dem. De ska lära sig det de behöver lära sig, i vilken form det sker måste vara underordnat.

    Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksförbund, är tveksam.

    – Det är en vällovlig tanke, men man måste nog gå mer på djupet med de problem som ligger bakom att eleven inte är i skolan, säger hon till TT.

    – Det kan finnas väldigt många olika orsaker till det.

  • Moderaterna vill ha mer stöd till duktiga skolelever

    I grunden handlar det om vilken syn man har på människor och samhälle. Vill man ha ett samhälle där alla kämpar om att nå en högre position i konkurrens ska man naturligtvis uppmana elever att tävla med varandra om vem som är bäst.  Och en plugg skola är säkert bra. För det finns väl ingen skillnad på kunskaper och kunnande? Varför inte uppmana om en tävla i vinnare och förlorare bland skolelever. Så att begåvningar tidigare kan hittas i skolan.

    Naturligtvis handlar det om en elitskola och darwinistisk tävlan. Är det inte det samhället vi vill ha?

    Ett alternativ är för förstås att alla elever uppmuntras och lär sig kreativt tänkande. Att barn från början får lära sig inte bara kunskaper utan hur de kan användas som verktyg. Och att olika förutsättningar utjämnas så alla kan få en likvärdig start i livet.

    Något som kommer att bli livsavgörande i ett kommunikationssamhälle.     De moderata och även folkpartistiska tankarna kring är en 50-tals modell av skolan. Då ju förövrigt vi i femman tävlingen moderaten Mats Gerdau pratar sig varm för skapades.

    ..Det finns goda exempel, påpekar Mats Gerdau. En rad skolor delar vid
    terminsslut ut bokpremier och stipendier till duktiga pojkar och
    flickor, och den klassiska kunskapstävlingen ”Vi i femman” engagerar
    många.

    Förövrigt den som har problem med att stava kan Google hjälpa med förslag. Det Google inte kan hjälpa till med är att tolka och förstå resultaten du får i en Google sökning.  

    – Utan att kunna stava rätt, så kan du inte söka på Google. Vi ser ju
    också att elever läser mindre, och måste göra något åt det. Varför inte
    en nationell uppsatstävling, med belöning att träffa Nobelpristagaren i
    litteratur?

    Moderaterna vill premiera duktiga elever | Inrikes | SvD

    Den svenska skolan är dålig på att belöna elever som lyckas bra – Jantelagen gäller även i klassrummen. Det anser den moderata arbetsgrupp som inför valet 2010 ska förnya partiets politik för unga.

    – Vi måste ta till vara på talangerna, både för Sveriges skull men också för de här elevernas skull, så att de inte ruttnar på skolan, säger riksdagsledamoten Mats Gerdau (m), som leder arbetet.

    Han vill därför att samtliga skolor ska ha en handlingsplan för hur begåvningarna ska få möjlighet att utvecklas. ”Goda insatser måste premieras bättre än i dag”, slår moderaterna fast i en raport som svd.se tagit del av.

    – Med mer uppmuntran tror vi att vi kan nå väldigt mycket längre.

    Det finns goda exempel, påpekar Mats Gerdau. En rad skolor delar vid terminsslut ut bokpremier och stipendier till duktiga pojkar och flickor, och den klassiska kunskapstävlingen ”Vi i femman” engagerar många.

    Men det räcker inte, enligt den moderata arbetsgruppen, som nu föreslår att regeringen ska tillsätta en särskild uppmuntranskommission. Den ska ha till uppgift att initiera olika sätt att stimulera elever att lära sig mer.

    – Tanken är att kreativa, inspirerande, duktiga människor från olika samhällssektorer ska kunna komma med idéer om vad man kan göra, och lyfta fram de goda exemplen, säger Mats Gerdau.

  • Den kommersiella skolan

    Att den svenska skolan kommersialiserats är klart. Frågan är om det leder till en uppdelning i ett och och B-lag inom utbildningen. Finansierat med skattepengar. I praktiken är det tror jag en halv privatisering av gymnasieskolan.
     
    Det är en återgång till det system som fanns fram till 50-talet med parallell skolor som jag ser det. Och förstås en ’lovande’ marknad för privata lösningar precis om nu sker med vård och arbetsförmedling. 

    Parallellskola – Wikipedia

    Parallellskola
    kallas på svenska ett skolsystem där flera skolformer med olika
    inriktning existerar parallellt. Speciellt syftar det på att folkskolan
    och läroverken i Sverige efter 1842 existerade parallellt. Detta
    avvecklades i etapper åren 1949-1972, då först enhetsskolan och
    därefter grundskolan infördes.

    Parallellskolsystemet finns kvar i många länder som Schweiz, Tyskland och Österrike.

    Elever för miljoner – Göteborg – Göteborgs-Posten

    På onsdag inleds gymnasiedagarna på Svenska mässan. 12 000 niondeklassare och deras föräldrar kommer att mingla bland montrarna för att skaffa sig en bild av utbudet av gymnasieutbildningar.
    Numera går nästan lika många elever på friskolor som på de kommunala gymnasierna i Göteborg. Friskolor på gymnasienivå har blivit en lönsam affär.

    De tre största aktörerna på gymnasiemarknaden i Göteborg gjorde verksamhetsåret 2007 sammanlagt en vinst på 54 miljoner kronor med hjälp av skattemedel. Det är lågt räknat då Nordens teknikerinstitut bara redovisar resultat för sista halvåret 2007, efter försäljning till Academedia, som är det största börsnoterade utbildningsföretaget i landet.
    IT-gymnasiet, med en vinst på drygt 13 miljoner kronor, tillhör numera också Academedia.
    Den tredje stora aktören på göteborgsmarknaden är Kunskapsskolan i Sverige AB som driver Kunskapsgymnasiet. Deras vinst hamnade på 19 miljoner kronor.

    Det handlar inte om snabba klipp för dessa aktörer. Satsningen ses som en långsiktigt säker och lönsam investering.
    Ingen av de tre stora aktörerna gav sina aktieägare någon vinstutdelning 2007. Men på sikt kan det bli annorlunda.

    Kunskapsskolan vd Per Ledin är tydlig.
    – Sedan starten 2000 har vi alltid återinvesterat vår vinst. Men om bolaget når en mognadspunkt där det inte längre är lönsamt att återinvestera, blir det aktuellt att dela ut vinst till aktieägarna, säger han.

    Louise Öst är verksamhetschef för NordensTeknikerinstituts NTI-gymnasier i södra regionen.Totalt finns tio NTI-gymnasier i landet.
    – En god ekonomi för koncernen skapar trygghet för våra skolor. Fast i Göteborg har vi den lägsta skolpengen i landet, säger hon.
    – I praktiken fungerar det så att våra gamla gymnasier som har en stabil ekonomi får vara med och betala för de nya.

  • Folkpartiets skola – elit i stockholm


    Det är väl knappast förvånade att folkpartiet vill satsa på eliter och Stockholm i den högre utbildningen. Jag är säker på att handelshögskolan i Stockholm kommer att bredda och utveckla den svenska akademiska forskningen. Till skillnad från sådana lågpresterade skolor som Södertörn. Danderyd och Sscars församling är ju ett så brett och varierat upptagningsområde.

    Fokus » »Jag vill inte offra eliten«

    – Jag tror jag kan säga att vi kommer att lägga fram ett nytt system för att fördela pengarna till den akademiska utbildningen kombinerat med ett resurstillskott. Hittills har vi bara talat om det i allmänna termer, men nu kan jag gå ett steg längre.

    Det nya systemet innebär att de bästa universiteten och högskolorna får mer pengar medan de som har lärare med lägre akademisk nivå och studenter som inte presterar lika bra får relativt sett lägre anslag.

    – Jag tror väldigt mycket på förslaget, säger Lars Leijonborg.

    Det är alltså ett omfördelningssystem regeringen vill införa. Högskoleministern jämför med det kommunala skatteutjämningssystemet. Han inser dock att det kan bli mycket känsligt att ta pengar från de mindre högskolorna och därför måste alla kunna känna sig som vinnare i inledningsskedet.

    – Jag hoppas kunna tillföra pengar så att alla universitet och högskolor får mer pengar i absoluta tal när det nya systemet införs. Genom att införa avgifter för utländska studenter får vi in några hundra miljoner som kan stärka alla högskolor.

    Sedan ska den nya anslagsfördelningen införas successivt under några år. Men när systemet väl är infört så kan alltså de universitet och högskolor som håller högst kvalitet hamna i en god spiral. Mer pengar kan göra det lättare att rekrytera ännu bättre lärare, vilket genererar ännu fler examina och doktorsavhandlingar, vilket i sin tur ger ännu mer pengar och så vidare.

    Fokus » Fokus rankar Sveriges högskolor
    Handelshögskolan i Stockholm toppar Fokus rankning och är vinnare när
    högskoleminister Lars Leijonborg delar ut nya pengar. Men Södertörns
    högskola uppfyller de politiska målen bättre.
    –
    En halvtimme därifrån, på Sveavägen i centrala Stockholm, ligger den diskret blekgula sekelskiftesbyggnad som hyser den traditionstunga Handelshögskolan. Det är två skilda världar: En elitskola som placerar sig högst upp i Fokus högskolerankning, och som även placerar sig högt i internationella sammanhang. Och en ganska ny högskola placerad i mitten i Fokus rankning, som kommit till som en medveten politisk satsning för att nå ut till en ny målgrupp – de som inte är vana vid högre studier – och som inte hävdar sig på Europanivå. Ännu, i alla fall.

    Men i Fokus parallella rankning, baserad på indikatorer som social bredd i rekryteringen och jämställdhet i stället för traditionella akademiska kriterier, ges däremot en helt annan bild: Södertörn placerar sig högt upp i listan och Handelshögskolan långt ned.

    – På sikt är detta en farlig utveckling, menar Thorsten Nybom, professor i historia, som tillsammans med kollegorna Stig Forneng och Ingemar Lind gjort Fokus rankning.

    – För hur går det med nytänkandet när 30 procent av skolans studenter kommer från Oscars församling i Stockholm och de resterande från villasamhället i Danderyd?

    Handelshögskolan har ofta blivit kritiserad för både sin snäva rekrytering och sitt svaga jämställdhetsperspektiv. Gamla historier om hur kvinnliga förstaårsstudenter fick servera äldre studenter på spritindränkta herrmiddagar på skolan präglar fortfarande den bild många har.

    Men handelsstudenterna Luisa Orre och Emad Zand är trötta på kritiken om bristande jämställdhet.

    – Här får alla vara som de vill och atmosfären på skolan är mycket inkluderande. Det är dina prestationer som räknas, säger Emad Zand, som själv är andra generationens invandrare med rötter i Iran.

    Rekryteringen har breddats – även om studenternas namnskyltar på en slumpvis utvald lektion visar att tre av studenterna bär namn från den svenska adelskalendern.

  • Jan Björklunds inkompetens – nedskärningar sen satsningar på komvux


    – Kommer jobben så minskar antalet som vill studera på Komvux.

    Ovanstående är vad Jan Björklund sade 2006 när han presenterade planerna på att dra in 600 miljoner från 2007 i slopat statsstöd till Komvux. Vuxenutbildning behövdes inte för nu skulle alla arbeta istället för att leka på komvux.

    Att alliansen skar ner på vuxenutbildningar var en del av den arbetslinje de driver.
    Utbildning för vanligt folk behövs inte. De ska arbeta och inte bli akademiker. Vuxna svenskar behov av ombildning och yrkesutbildning reducerades till en fråga om arbetskraftsutbud av alliansen. Samtidigt som företag skrek efter utbildat folk under 2007 och 2008.

    Alliansens arbetslinje innebar paradoxalt nog både arbetskraftsbrist och hög arbetslöshet samtidigt som tillgänglig arbetskraft styrdes över till en skattesubventionerad tjänstesektor med låglöneyrken. Vem behöver yrkesutbildade städare eller gräsklippare?

    En annan fråga är vem ska finansiera yrkesutbildningar för de över 200000 arbetslösa som står redo att arbeten med i många fall saknar relevant kompetens? Inte alliansregeringen som det verkar.

    I alliansens arbetslinje var yrkesutbildningar som drevs av AMS trams som det döptes till. Därför lades kvalificerade yrkesutbildningar för arbetslösa ned till största delen av alliansen.

    Vad blev konsekvenserna av alliansens och Jan Björklunds politik mot Komvux? 20000 försvunna utbildningsplatser. Men eftersom det troligen bara blivit akademiker av dessa platser behövdes de väl inte. Sen är debatt artikeln också höjden av hyckleri när just Jan Björklund avbröt utredningen om att bygga upp en yrkesskola 2006. Den hade kunnat varit igång 2007.

    Sen kan man undra varför alliansen och folkpartiet inte vill att yrkesarbetare ska ha teoretiska kunskaper. Är det möjligen folkpartiets elitskola syn som kommer fram. Att universiteten ska reserveras för en elit för främst personer med borgerlig bakgrund som med stöd hemifrån eller mycket hårt dubbelarbete får möjlighet att studera. Om de kan hitta en bostad i bostadsbristens allians Sverige.

    Är du vanlig arbetare behöver du ingen ’bredare utbildning’ verkar vara vad alliansen säger. Då ska du arbeta. Budskapet till vanligt folk verkar klart.

    Mer i Media:
    DN, DN2, SVD,

    SvD » Inrikes » Regeringen satsar på yrkesutbildning

    Dessutom tillförs 2 000 platser på den gymnasiala yrkesutbildningen och en egen högskola för eftergymnasial yrkesutbildning. Under de kommande tre åren satsas 1,8 miljarder kronor på en uppvärdering av yrkesutbildningen, skriver statsminister Fredrik Reinfeldt tillsammans med partiledarkollegerna Maud Olofsson (c), Jan Björklund (fp) och Göran Hägglund (kd) på Dagens Nyheters debattsida.

    En försöksverksamhet med utökad lärlingssatsning har inletts. Intresset har varit stort och därför utvidgas verksamheten 2008/2009 med 1 000 nybörjarplatser och ytterligare 1 000 platser kommande läsår.

    Fler platser på Komvux bör användas till att bygga ut yrkeskurserna samt ge möjlighet att växla om från studieförberedande utbildning till möjligheten att få en gymnasial yrkesexamen.

    Dessutom satsar regeringen på en yrkeshögskola med start 1 juli 2009. Dessa utbildningar återfinns i dag inom ramen för kvalificerad yrkesutbildning (KY), påbyggnadsutbildningar bland annat många mindre hantverksutbildningar. Nära nio av tio av eleverna från KY-utbildningarna har jobb i dag eller driver företag inom området de utbildat sig.

    Jan Björklund motiverar satsningen med att Sverige allt för länge har haft fokus på det akademiska.

    – Samhället fungerar inte om alla är akademiker. Vi måste återigen satsa på yrkesutbildningar i Sverige. Under 20 års tid har yrkesutbildningarna prioriterats ner, det är bara det teoretiska och akademiska som har haft prioritet på gymnasiet, säger han till TT.

    Björklund konstaterar att det redan i dag är möjligt i vissa kommuner att läsa komvux med praktisk inriktning, men att det allra vanligaste är att utbildningen är fokuserad på teoretiska ämnen.

    – Komvux har byggts upp för att man ska kunna få behörighet till högskolan om man inte har det. En av orsakerna är att yrkeskurser är mycket dyrare. De kräver särskilda lokaler, mindre grupper och fler lärare. Det är därför vi anser att det behövs särskilda statsbidrag för att betala en del av merkostnaden.

  • Den som inget har kan inte spara


    Men tanke på att om jag minns rätt en     tredjedel av alla svenska hushåll har problem med att få pengarna att räcka till månadens slut roar det mig att DN’s ledare pratar om frihetsvinsterna med sparande.

    Vilken värld lever DN’s ledarskribenter i? Det är en ledarkommentar som i sin ideologisk nit och verklighets frånvarande skygglappar inte ligger långt efter vad Pravda producerade på sin tid.

    Sen som DN helt korrekt påpekar bryter väl tanken på skattemässigt gynnat sparande där indiivder kan frångå arbetsmarknaden mot den borgerliga arbetslinjen.

    På den Borgska och alliansens arbetsmarknad behövs ju inte kompetens och vidareutbildning.

    Rätt att spara

    Två miljoner svenskar har inget sparande. Så löd nyligen rubriken till en artikel i Dagens Industri, som handlade om SEB:s Välfärdsbarometer för 2008. Den visade att en betydande del av befolkningen skulle få svårt att hantera en oförutsedd utgift på 30 000 kronor.

    Det finns många förklaringar till att det ser ut så här. En del människor lägger inte undan pengar därför att de har en kortsiktig syn på sin ekonomi. Andra skulle vilja spara men har inte råd att göra det, eftersom deras inkomst efter skatt är för låg. Ytterligare en grupp räknar kallt med att det omgivande samhället ställer upp om det krisar.

    Men oavsett de bakomliggande orsakerna är det ett problem att så många svenskar saknar ekonomiska marginaler. Det skapar en känsla av otrygghet och tvingar fram ett beroende av andra. Beslut från det offentliga får en orimligt stor betydelse för väldigt många människor.

    För staten finns det därför både principiella och praktiska skäl att uppmuntra individuellt sparande. Det ger människor större frihet och leder till att fler kan ta ansvar för sin egen ekonomi.

    Ur det här perspektivet kan man betrakta förslaget om kompetenskonton, som återlanserades i går på DN Debatt av kd-ledaren Göran Hägglund och TCO-ordföranden Sture Nordh. De vill göra det förmånligt skattemässigt att som anställd spara till sin egen utbildning. Genom särskilda kompetenskonton ska löntagaren kunna bygga upp en ekonomisk buffert, som senare ska kunna användas för utbildning.

    Förslaget är utmärkt, även om Hägglund och Nordh mer riktar in sig på de samhällsekonomiska fördelarna än på frihetsvins-terna för den enskilde.

    De hävdar att kompetenskonton kan öka rörligheten på arbetsmarknaden. Det stämmer förmodligen. Fler lär våga bryta upp från en fast anställning om det finns goda möjligheter till vidareutbildning.

    Här kan kompetenskonton spela en viktig roll, även om de knappast är en mirakelmedicin. Inlåsningseffekterna på arbetsmarknaden handlar även om ett alltför starkt anställningsskydd och att vissa kollektivavtal gjort det extra dyrt att anställa äldre. Så som systemen fungerar är det inte förvånande att den som fyllt 50 år drar sig för att lämna en fast anställning och söka ett nytt jobb. Om fackliga organisationer som TCO vågade medge detta, och därigenom ta på ett ansvar för problemet, skulle deras trovärdighet öka.

    Det skulle också underlätta om TCO-ordföranden Sture Nordh kontaktade sin fackliga motsvarighet inom LO, Wanja Lundby-Wedin, och övertalade henne om fördelarna med enskilt kompetenssparande.

    LO:s dubier om vikten av individuellt sparande har varit en bidragande orsak till att förslaget ännu inte genomförts, trots att det diskuterats länge och en gång antagits av riksdagen.

    De borgerliga partierna måste också bestämma sig för om de fortfarande tycker att det är en god idé att stimulera privat sparande. Förr i tiden var denna fråga okontroversiell. Men nyligen sade finansminister Anders Borg att det är väldigt märkligt att skattemässigt gynna pensionssparande.

    Så märkligt är det dock inte, eftersom det handlar om att skattemässigt likställa sparande i förhållande till löpande konsumtion.

    Den förra borgerliga finansministern Anne Wibble talade på sin tid om att alla svenskar borde ha en årslön på banken. Den målsättningen är minst lika angelägen i dag.